Västerbottens bönhus vanliga i konst och litteratur

Renholmens bönhus i Byske socken uppfördes 1895 av sågbolaget. Foto: Maria Appelstam-Häll/Skellefteå museum

Västerbotten har porträtterats många gånger. Författare som Torgny Lindgren liksom fotografer som Sune Jonsson har odödliggjort livet och religiositeten i en del av Sverige där varje by hade både kapell och bönhus.

Fotografen och reporten Tom Juslin är en av nutidens Västerbottensporträttörer. 2013 visade han sin fotodokumentationen Liv i Västerbotten och skrev med anledning av den: ”Det har skett stora förändringar i Västerbotten när det gäller det religiösa livet. Länet har under stora delar av 1900-talet präglats av gammelfromhet och religiösa väckelser. Religiositeten var det kitt som höll ihop våra småbrukarsamhällen.”

Exakt hur många bönhus som finns är inte klarlagt. 1975 gjordes en inventering av konst i bönhus och kyrkor i Skellefteå kommun, enligt kommunikatör Ethel Jonsson på Skellefteå museum. I den inventeringen finns 51 bönhus benämnda – enbart i en kommun. Hur många som ännu i dag är bönhus eller har bytt funktion eller bytt namn till exempelvis byastuga vet vi inte, berättar hon.

För att bevara konkreta miljöer från väckelserörelsen letade länsstyrelsen länge efter en bönhusmiljö att bevara. Av 273 bönhus som då fanns i länet valdes till slut Missenträsk vars bönhus blev byggnadsminne 2016. Det innebär att byggnaden varken får rivas eller förändras. Underhåll måste ske i samråd med länsstyrelsen.

Bönhuset i Missenträsk invigdes 1936, under den period när många bönhus uppfördes. ”Bönhusen utgör en viktig del av länets kulturhistoria. De är också en betydelsefull pusselbit i förståelsen av den västerbottniska folksjälen,” sa Bo Sundin, länsantikvarie, i samband med byggnadsminnesförklaringen.

Senaste artiklar