Nytt år. Nya möjligheter och utmaningar. När så mycket är nytt lanserar Kyrkans Tidning nu en klassiker. Det är en konkret metod att lära känna kyrkans tro och liv. En möjlighet att lokalt lyfta fram lärande och undervisning.
Kyrkans Tidning lanserar Kyrklig klassiker. Det nya året inleds med en utmaning att anta, om konkreta uttrycksformer för kyrkans lärande och undervisning.
Det behövs metoder och material som hjälper pedagogiken och teologin att ta kropp. Kyrkans klassiker är en sådan metod. En konkret satsning på lärande och undervisning som riktar in sig på de centrala delarna i kristen tro och kyrkans liv.
Kyrkans klassiker är så klart en blinkning till den etablerade svenska klassikern: det fysiska kraftprovet att under tolv månader genomföra Vasaloppet, Vansbro-simmet, Vätternrundan och
Lidingöloppet.
Även om det finns likheter mellan de båda klassikerna (målmedvetenhet, uthållighet och diplom) erbjuds den svenskkyrkliga klassikern bara som gåva, inte som krav. Det är heller inte den egna prestationen som står i centrum utan vilan, rytmen och Guds handlande i och genom kyrkans olika praktiker. En svenskkyrklig klassiker äger rum på nådens grund.
Förhoppningen är att människor ska upptäcka mer av kyrkans tro och liv. Syftena och målgrupperna är flera:
Tanken är att alla som vill ska kunna genomföra en klassiker utifrån förutsättningarna i en vanlig församling.
Fördjupning, som när ett arbetslag eller ett kyrko-/församlingsråd antar utmaningen att under året genomföra Kyrkans klassiker. Som ett komplement till diverse stegtävlingar och cykelutmaningar.
Folkbildning, som ett konkret pastoralt erbjudande till människor och grupper man möter, såsom dopfaddrar eller konfirmandföräldrar.
Förberedande, som en introduktion till människor som av olika anledningar vill lära känna Svenska kyrkans tradition, kanske nya svenskar, personer från andra samfund eller vuxenkonfirmander.
Men är inte tron en gåva från Gud mina egna handlingar förutan? Är inte detta ett uttryck för ett slags gärningsrättfärdighet? Tron är en gåva, men samtidigt är traditionen full av råd för att utveckla och bibehålla en gudsrelation.
Hållningen att en fungerande gudsrelation är ”oberoende av egna ansträngningar kan leda till en särskild form av uppgivenhet”, skriver biskop Karin Johannesson i boken Inomkyrklig sekularisering (2018). Därför finns också i vår svenskkyrkliga kontext gott om konkreta anvisningar.
Det gäller historiskt och in i vår tid, till exempel med biskop Johan Dalmans Trons tre tumregler (2017) eller På Kammarn, som är biskop Karin Johannessons Youtubekanal om andlig återhämtning (2019–2020).
Men råden kommer inte bara från biskopar, utan går även igen i klassisk konfirmandpedagogik där trons fyra B:n – bibel, brödsbrytelse, bön, brödra- och systergemenskap – beskrivs som väsentliga för att tron ska kunna stå stadig.
Vad är då utmärkande för ett kristet liv och hur förpackas Kyrkans klassiker så att så många som möjligt känner igen sig och sin kyrka? Tanken är att alla som vill ska kunna genomföra en klassiker utifrån förutsättningarna i en vanlig församling och i ett hem där det finns en bibel och en psalmbok, vilka ju annars går att få eller låna i de flesta församlingar.
Innehållet är både enkelt och centralt, och representerar ett allmänkristet arv.
Kyrkans klassiker innebär därför att under ett kalenderår:
Gudstjänst. Delta i tolv (12) gudstjänster, helst på helgen. Fyra av dessa tillfällen är bestämda på förhand: valfri juldag, skärtorsdag, långfredag, påsknatt/påskdag. Övriga är valfria.
Att fokusera på helgen har sin bakgrund i att söndagen är kyrkans speciella dag eftersom Jesus uppstod på en söndag. I gudstjänsten stämmer Gud möte med sin församling. Att jul och påsk särskilt lyfts fram har sin bakgrund i dessa helgers centrala ställning och budskap i den kristna tron.
Bibel. Läsa ett urval i de cirka 30 bibeltexter som Svenska kyrkans biskopar anger som omistliga. Bibelns unika ställning i kyrkan bygger på tron att i dess berättelser finns Guds ord och uppenbarelse till människor i alla tider.
Bön. Pröva på att be varje dag eller kväll under två månader. Bönen är trons modersmål, ett hjärtats samtal med Gud. Att be morgon- eller aftonbön är en god vana för att samla ihop sig och sina tankar inför dagen som kommer eller dagen som blev.
Omtanke. Gör till en vana att då och då – antingen hemma eller i kyrkans ljusbärare – tända ett ljus för någon som du vet har det jobbigt. Att tänka på andra är ett sätt att be för andra.
Detta är ett försök att konkret och lokalt förankra kyrkans lärande och undervisning. Följ den här länken så hittar du klassikerns folder som du kan ladda ner och skriva ut.
Vem eller vilka antar utmaningen?
Gott nytt år!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Nu finns en länk i artikeln till en folder att ladda ner och skriva ut. Där framgår också vilka viktiga bibeltexter det handlar om.