Maskinintelligensens utveckling uppvärderar det mänskliga

Den börjar nu: Omvandlingen av arbetslivet till följd av artificiell intelligens. Ny data från USA visar att inom tech, ekonomi, administration samt inom kundservice minskar tjänsterna. Yngre drabbas hårdast – det blir svårare att få ett första jobb inom dessa sektorer. 

Ett intressant resultat är att sådana arbetsuppgifter som kan automatiseras med hjälp av AI leder till färre anställda, medan sådana uppgifter där AI kan bistå det mänskliga arbetet leder till flera jobb. Annorlunda uttryckt: Ju mer mänsklig din kompetens är, desto lägre är risken att du blir ersatt av en maskin.

Vad innebär detta för Svenska kyrkan?

Ekonomi, administration och det vi helst inte kallar kundservice kommer att beröras direkt. Kyrkoherdar och kyrkoråd kommer att behöva fatta svåra beslut. Ska vi spara pengar genom att minska personal, eller finns här möjlighet att ge mer tid åt de mera mänskliga sidorna av administrationen?

Automatisering innebär ofta dolda kostnader. På kort sikt kan man kanske spara pengar genom att låta en bot svara i telefon, men om det leder till att församlingsborna skriver ut sig blir det dyrt.

För kyrkan ligger de största utmaningarna dock på det existentiella planet. Den amerikanska studien visar alltså att den tysta erfarenhetsbaserade kunskap som mer erfarna anställda besitter blir viktigare. Därför drabbas yngre hårdast.

Det innebär att den generation som redan nu har svårt att hitta jobb, för att inte tala om bostad, kommer att få det ännu tuffare. I en tid när många unga söker sig till kyrkan är detta en situation vi behöver kunna ge pastoral vägledning i.

Även i privatlivet skapar AI förändringar som vi nu måste kunna vägleda i. Allt fler använder maskinen som ett slags terapeut, coach eller andlig vägledare. Men din AI-terapeut kommer inte ifrågasätta dina livslögner och din AI-flickvän kommer inte utmana dig till att växa som människa.

Vi har kommit till den punkt där AI går in i kyrkans kärnområde. Frågan är alltså: Vad är sant mänskligt? Här måste kyrkan vässa sitt samtal.

I takt med att sociala medier fylls av datagenererat fejkinnehåll, så blir vi skickligare på att känna igen tal och text som verkligen är skapat av människor. En AI-genererad predikan är plattare och på något vis själlös. Men det är inte lika lätt att sätta fingret exakt på vad som utgör skillnaden.

Hur förstår vi skillnaden på att vara skapad och att vara genererad? Även vi människor skapar utgående från allt vi lärt oss tidigare. Skillnaden är att maskinen genererar innehåll som bara kopierar det som fanns tidigare. När vi människor skapar slinker något annat med och det gör all skillnad. Något nytt har uppstått.

Detta ”något” är det mänskliga – eller varför inte vår likhet med Gud. Och detta behöver vi nu skapa strukturer, system, vanor och dygder för att slå vakt om. Det genererade kommer vara bekvämare och billigare. Därför behöver vi välgrundade argument och starka värderingar för att slå vakt om det mänskliga.

Hela vårt samhälle kommer att behöva föra ett djupt och nyanserat samtal kring dessa frågor. Här bör kyrkans ambition vara högre än att vara en röst bland andra. Vi måste aktivt vara med och forma det samtalet.