Anställde sexdömd ungdomledare - förlorar jobbet

Ungdomsledaren anställdes av församlingens vikarierande kyrkoherde och av kyrkorådets ordförande. I kväll väntas kyrkorådet entlediga kyrkoherden från sin tjänst och ordföranden från sin ordförandepost, på grund av bristande förtroende.

Ungdomsledaren var tidigare anställd i en mellansvensk församling som ledare för konfirmandundervisningen. Där inledde han relationer till minst två flickor, då 14 och 15 år gamla. Han fick flickorna att skicka allt mer avklädda bilder på sig själva och när relationerna avslöjades polisanmäldes mannen och han fick lämna sin anställning, skriver tidningen.

Under utredningen erkände mannen, men det ena fallet avskrevs eftersom den äldre flickan var över 15 år. I det andra fallet dömdes han att betala dagsböter och skadestånd till flickan.

Under tiden utredningen pågick fick mannen en provanställning i en annan församling. Detta trots att en av flickorna informerade kyrkoherden i den nya församlingen om att utredning pågick. Och trots att en präst i den gamla församlingen informerade när domen avkunnats, anställdes mannen av kyrkorådets ordförande och kyrkoherden.

Kyrkoherden som anställde ungdomsledaren vill inte kommentera det inträffade nu. Han säger till Kyrkans Tidning att han ska ge sin bild av vad som hänt, efter det att han lämnat sin redogörelse till biskopen och händelsen utretts - en utredning som biskopen initierat. Men kyrkoherden säger att han inte har dåligt samvete, han tycker att han bemött ungdomsledaren i kristen anda.

Inger Lise Olsen, handläggare i genderfrågor på Kyrkokansliet i Uppsala, vill inte kommentera det aktuella ärendet, men hon säger att förlåtelse och tjänsteinnehav måste hållas isär:
- Kyrkans främsta ansvar i sådana här situationer är att skydda och försvara den svagaste. Då måste man noggrant tänka igenom vem det är som ska skyddas. Är det barnen, ungdomarna, kyrkans rykte eller en anställd som har begått ett övergrepp?

Det skulle kunna vara möjligt för en anställd som dömts för övergrepp att få arbeta i kyrkan igen, menar Inger Lise Olsen, men det beror på hur individen bearbetar det han eller hon gjort.
- En människa kan bli förlåten, men att Gud förlåter innebär inte säkert att personen ska få arbeta med alla kyrkans arbetsuppgifter, säger Inger Lise Olsen.
- Det kan vara en omsorg att inte låta en person som dömts för övergrepp mot barn eller ungdomar arbeta med den gruppen. Det kan ju vara ett skydd för den dömde också.

I dag finns inget generellt krav på att man ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för att få arbeta i kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. Ska man arbeta i kommunal barnomsorg och skola krävs det. Det krävs också av personal i den del av kyrkans barnverksamheter som får offentligt stöd, som en del förskoleverksamhet. Vissa kyrkoråd har dock valt att kräva utdrag ur belastningsregistret.

- När man rekryterar måste man vara noggrann med att ta referenser, och ungdomar ska inte ges för mycket ansvar. Sedan bör ingen arbeta ensam i barn och ungdomsgrupper, för att skydda barnen och för att skydda de anställda, säger Inger Lise Olsen.

Bo Engervall, chef för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations enhet för arbetsgivarfrågor, säger att organisationen inte rekommenderar församlingar att begära utdrag från belastningsregistret.
- De kan ge en falsk säkerhet, brott som gett böter stryks ur registret efter fem år, dessutom är det ganska lätt att manipulera utdragen. Vi tycker att noggrann kontroll av referenser och professionella anställningsintervjuer är bättre verktyg, säger han.

Dessutom finns ett integritetsproblem. Genom utdraget kan arbetsgivaren få information om annat också.
- Om en församling ska anställa en barnledare till exempel, den sökande har goda meriter och referenser, men utdraget visar att personen dömts för skattebrott - hur ska församlingen hantera den informationen? Vårt råd till församlingarna är att inte kräva utdrag ur belastningsregistret, säger Bo Engervall.