Ärkebiskopens vädjan till staten om kyrkans kulturarv: "Ohållbart"

Ärkebiskop Martin Modéus

Ärkebiskop Martin Modéus har tillsammans med generalsekreterare Helén Ottosson Lovén skrivit en debattartikel där de lyfter Svenska kyrkans förslag om den kyrkoantikvariska ersättningen. Foto: Jonas Ekströmer / TT 

I en debattartikel skriver ärkebiskop Martin Modéus och generalsekreterare Helén Ottosson Lovén att staten måste agera för att kunna bevara Sveriges största sammanhängande kulturarv.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Ärkebiskop Martin Modéus

Ärkebiskop Martin Modéus har tillsammans med generalsekreterare Helén Ottosson Lovén skrivit en debattartikel där de lyfter Svenska kyrkans förslag om den kyrkoantikvariska ersättningen. Foto: Jonas Ekströmer / TT 

I en debattartikel i webbtidningen Altinget  framför ärkebiskop Martin Modéus och Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén förslag framtagna av Svenska kyrkan om hur staten kan ta sitt ansvar för det kyrkliga kulturarvet. 

De 3 400 kyrkobyggnaderna i Sverige är inte bara en tillgång för Svenska kyrkan och dess medlemmar utan för hela befolkningen, skriver debattörerna och lyfter fram att Sverige är en av få länder som har kvar välbevarade kyrkor med tillhörande inventarier och att dessa behöver bevaras för framtida generationer. För att detta ska vara möjligt och för det unika världsarvets överlevnad är det nödvändigt att staten tar sitt ekonomiska ansvar, menar de.

Kyrkoantikvariska ersättningen urholkad

Kyrkans Tidning har flera gånger rapporterat om den kyrkoantikvariska ersättningen  (KAE) som inte höjts sedan 2009 och om kraven på ökat stöd och resurser till underhållsarbete. 

KAE som kom till i samband med kyrkans och statens förändrade relation år 2000 ligger sedan 2009 på 460 miljoner årligen. Summan utgår från vad som ansågs vara en rimlig ersättning år 2000, utifrån en ekonomisk kalkyl som gjordes 1996. 

I sin debattartikel skriver Modéus och Lovén: "Denna ersättning har år efter år urholkats på ett sätt som nu nått smärtgränsen" och de argumenterar vidare att "omräknat motsvarar 460 miljoner kronor 1996 över 700 miljoner i dagens penningvärde". 

"Ohållbart"

Att summan inte utvecklats i takt med inflationen beskrivs som ohållbart av parterna som slår fast att det "urholkade penningvärdet innebär en kvarts miljard mindre varje år jämfört med vad statens egen utredning bedömde var rimligt när systemet arbetades fram".

Att ersättningen inte lever upp till behovet visar att församlingarna söker mer än dubbelt så mycket stöd som de medel som finns. Därmed skjuts reparationer och kostnader framåt. 

De förslag som läggs fram från Svenska kyrkans sidan är att:

  • Höja den kyrkoantikvariska ersättningen från dagens nivå på 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027 genom en ökning av KAE på 80 miljoner årligen under en treårsperiod med start 2025
  • Anslaget ska inflationsskyddas från och med 2028 genom en årlig uppräkning med till exempel konsumentprisindex så att en ny urholkning kan undvikas.

Har framfört problembilden

Till våren ska regeringen presentera en skrivelse för riksdagen om det kyrkliga kulturarvet som ska behandlas av kulturutskottet. 

I artikeln framförs att Svenska kyrkan vid ett flertal tillfällen visat på problemen för politikerna. 

Avslutningsvis skriver Martin Modéus och Helén Ottosson Lovén att "det sedan länge finns ett brett och genuint intresse för det kyrkliga kulturarvet bland riksdagens partier" men att ersättningen trots detta urholkats.

"Det kyrkliga kulturarvet är ett gemensamt ansvar. Ett ansvar också för varje enskild riksdagsledamot. Den här gången får det inte stanna vid vackra ord. Nu är tid att agera."

Fakta: Regeringen om KAE

  • Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
  • Ersättningen för att renovera kyrkobyggnader utgår från en kalkyl som gjordes 1996 för att fastställa en rimlig ersättning år 2000. KAE betalades ut först 2002 och summan har trappats upp från 50 miljoner kronor till den nuvarande summan 460 miljoner kronor som nåddes år 2009. Där föreslår regeringen att den ska ligga kvar även 2024, 2025 och 2026.

Källa: regeringen.se