Upptrappat ordkrig inför synoden om Amazonas

Brasiliens president Jair Bolsonaro omfamnar biskop Fernando Areas Rifan. Arkivbild. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

En månad före den stora biskopssynoden om Amazonas har tonläget i Brasilien skruvats upp rejält.

Biskop Erwin Kräutler skyller de många bränderna i regnskogen på presidenten.

Jair Bolsonaro å sin sida säger att ”det finns mycket politiskt inflytande” i synoden.

Enligt brasilianska medier bekräftar han också att underrättelsetjänsten bevakar katolska kyrkan.

– De bevakar alla större grupper, sade han under en presslunch vid arméhögkvarteret i huvudstaden Brasilia förra lördagen, skriver tidningen O Estado de S. Paulo, med flera medier.

På frågan om han anser att påven är vänster, duckade han med hänvisning till att han inte vill hamna i bråk med katoliker.

– Det enda jag kan säga är att påven är argentinare.

Det har länge florerat uppgifter om att en brasilianska underrättelsetjänsten (Agência Brasileira de Inteligência, ABIN) var satt att övervaka de brasilianska delegaterna inför den kommande synoden i Rom 6-27 oktober.

I februari i år publicerade en av landets största tidningar, O Estado de S. Paulo, uppgifter om att underrättelsetjänsten bevakade den katolska kyrkan och dess ”progressiva biskopar”. Detta på grund av farhågor om att dessa skulle kritisera Bolsonaros politik, särskilt det som gäller miljön och ursprungsbefolkningen, under den kommande synoden.

Generalsekreteraren för biskopskonferensen, biskop Leonardo Ulrich Steiner, tonade ner uppfattningen att prästerna som medverkar under synoden kommer att använda tillfället för att kritisera regeringens politik, rapporterade de katolska nyhetstidningen Crux.

Synoden är ”av kyrkan, för kyrkan” sade biskopen i en video som släpptes till journalister.

Erwin Kräutler fick Right livelihood award 2010 "för sin livslånga insats för urprungsbefolkningens mänskliga och ekologiska rättigheter och för sina enträgna ansträngningar att rädda Amazonas skogar". Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen och myndigheterna förnekade då all form av övervakning av kyrkan. Samtidigt uttrycktes oro över att vissa frågor som ska tas upp under synoden kan leda till ökad internationell press.

”Det finns ingen allmän kritik mot den katolska kyrkan”, skrev säkerhetsdepartementet Gabinete de Segurança Institucional (GSI) i ett uttalande då, enligt Crux.

”Men några av de teman som kommer att tas upp under detta evenemang [synoden] berör sådant som i viss utsträckning påverkar suveräniteten.”

I förra veckan riktade biskop emeritus Erwin Kräutler kritik mot den sittande regeringen med hänvisning till de bränder som rasar i regnskogen, skriver the Guardian. De har ökat kraftigt jämfört med föregående år, och många menar att det delvis beror på ökad skövling och svedjebruk i skogen.

”Bränderna i år överträffar allt du kan föreställa dig. Det är tveklöst en konsekvens av de uttalanden som [Bolsonaro] gjort om att öppna Amazonas för nationella och multinationella företag. Han tolkar att ”öppna Amazonas” som ett godkännande att hugga ner regnskog och ge plats åt betesmark åt boskap och för att plantera monokulturer med sådant som sojabönor och sockerrör.”

Bolsonaro besöker Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Arkivbild. Foto: Mahmoud Illean/AP/TT

Bolsonaros uttalanden förra helgen är – vad som går att utläsa av citaten – inte en direkt bekräftelse på att ABIN specifikt bevakar kyrkan eller biskoparna som medverkar i Amazonassynoden.

Men så tolkar brasilianska medier det, liksom många inom kyrkan.

Ett exempel är det öppna brev som brasilianska biskopar, präster och lekmän publicerade efter ett förberedande arbetsmöte inför synoden. De skriver:

”Vi beklagar att vi i dag, istället för att få stöd och uppmuntran, blir kriminaliserade och betraktade som fiender till fäderneslandet.”

Amazonassynodens arbetsdokument (instrumentum laboris) har också mött vass kritik inom kyrkan och i kardinalskollegiet, mycket på grund av några av de diskussionspunkter som kommer tas upp under mötet.

Walter Brandmüller skriver i ett brev till kollegiet att förslaget om att införa nya kyrkliga tjänster för kvinnor och att låta gifta män att bli präster i otillgängliga områden i Amazonas ”väcker starka misstankar om att till och med det prästerliga celibatet kommer att ifrågasättas”.

”Vi måste möta allvarliga utmaningar mot det kristna trosinnehållet [depositum fidei], kyrkans sakramentala och hierarkiska struktur och dess apostoliska tradition. Allt detta har skapat en situation som aldrig har skådats i kyrkans historia, inte ens under den arianska striden under tre- och fyrahundratalen”, skriver kardinal Brandmüller enligt Catholic news agency.

I takt med att katolska kyrkan har tappat mark i Amazonas, har pingstkyrkorna växt till sig och spelar en allt viktigare roll i området både socialt och politiskt.

Jair Bolsonaro växte upp som katolik. Men 2017 döptes han i Jordanfloden av pingstpastorn Everaldo Dias Pereira, ett känt namn i Assembleias de Deus (som grundades av de två svenska missionärerna Daniel Berg and Gunnar Vingren). Han är också ledare för konservativa Partido social cristão (PSC), ett parti som Bolsonaro var medlem i  innan han hoppade av 2018 och därefter blev ledare för Socialliberala partiet (PSL).

Men trots att Bolsonaro attraherar många evangelikala röster i landet, innebär inte det att alla brasilianska pingstvänner villkorslöst accepterar hans ”koloniala politik”, som journalisten Eliane Brum beskriver det i en kolumn i El Paìs:

”Bolsonaros ödeläggelsepolitik har lyckats med konststycket att på en gång hejda det växande evangelikala ledarskapet och ge tillbaka scenen till katolska företrädare som börjat tappa i position, och samtidigt säkra återväxten och förnyelsen av aktivister kopplade till kyrkan.”

Senaste artiklar