Publiken får följa Johan Olof Wallins liv, från tiden på Stadra herrgård fram till att han blir utsedd till ärkebiskop. Han blir pastor primarius och i ett lantligt kapell nära Stadra håller han sin första predikan.
Reformera psalmboken
Bland gärningarna hör att han reformerade den dåtida psalmboken som för många var oläslig på den gammalsvenska som den var skriven på.
– Jag får bilden av att hans patos var att kunna förmedla Guds ord och skapelse genom texter på ett sätt så många kunde förstå. Han hade också, som många präster, ett stort socialt engagemang för olika svaga grupper i samhället. Gärningar som för många blivit bortglömda, säger Magnus Wetterholm och Lena Engqvist Forslund exemplifierar:
– Efter många byråkratiska omvägar fick han till stånd en ny kyrkogård i Solna, där man tidigare hade staplat liken på högar under Storkyrkan. Och han såg till att kvinnor skulle få utbilda sig.
Kvinnans rätt till utbildning
Samtida med Johan Olof Wallin var kvinnorättsaktivisten Fredrika Bremer som i pjäsen reagerar på Wallins predikan om “qvinnans ädla och stilla kallelse" där han i välmening åsyftar hur kvinnan gör hemmet och gården en trygg och lugn plats.
– Det retar gallfeber på Bremer som talar med Wallin så att han till slut ändrar uppfattning och ser till att en skola för flickor startar – den Wallinska flickskolan i Stockholm, säger Magnus Wetterholm.
I rollbesättningen syns, förutom den yngre Wallin spelad av Rune Jakobsson, bland andra Malin Alm som spelar hustrun Anna Maria Dimaner och Bodil Carr Granlid som spelar unga Jeanette Hedblad. Titeln på pjäsen kommer från ett av Johan Olof Wallins textstycken.