"Detta är inte en reformation"

Sherin Khankan under bokmässan i Göteborg. Foto: Mikael Ringlander

För snart fyra år sedan ledde Sherin Khankan den första fredagsbönen i Mariammoskén i Köpenhamn.

Nu är hon aktuell med The Reformist, dokumentären om moskén där alla imamer är kvinnor.

– Detta är inte en reformation. Vi är en fortsättning på den islamiska traditionen, säger Sherin Khankan när vi ses på Bokmässan i Göteborg.

Mariammoskén fick ett stort medialt genomslag i Danmark men också internationellt efter öppnandet. I samband med det hörde regissören Marie Skovgaard av sig och ville göra en film.

– Vi gillade tanken på ett historiskt porträtt av moskén.

Mariammoskén i centrala Köpenhamn öppnade 2016. Men idén om att starta en moské är betydligt äldre än så. Sherin Khankan berättar att fröet såddes redan 1999 när hon skrev en uppsats i religionsvetenskap om sufism, den mystika grenen av islam, och islamisk aktivism.

Under ett besök i Abu Nur-moskén i Damaskus, där stormuftin predikade, slogs hon av stelheten i strukturerna.

– Jag undrade hur det kommer sig att vi har normaliserat denna patriarkala ordning. Och det var då jag fick visionen om att göra nånting, säger Sherin Khankan.

Från början hoppades hon att etablerade församlingar skulle välkomna kvinnor som imamer. Men där hölls alla dörrar stängda.

– För att förändra måste du skapa förändringen själv. Därför beslutade vi oss för att starta en moské från scratch.

Sherin Khankan hade tre huvudsakliga mål:

För det första att kvinnor ska få verka som imamer. För det andra att kombinera islam med sekularism.

– Och med sekulär menar jag inte avsaknad av religion, utan dialogen mellan religion och politik och samhälle; alltså en ny betydelse av att vara muslimsk sekularist.

För det tredje att verka för jämställdhet.

– Det är en grundläggande mänsklig rättighet och en inneboende pelare inom islam.

Mariammoskéns utgångspunkt är alltid Koranen. Det är avgörande för legitimiteten, och tar udden av kritiken.

– Vi anser att vi handlar enligt islams budskap. Vi gör ingenting som inte har stöd i Koranen. Det är Guds ord vi handlar efter, säger hon och påpekar att kritikerna har tystnat i takt med att idén bakom Mariammoskén har spridits i världen.

Och kvinnliga imamer är inte något nytt, påpekar Sherin Khankan. Aisha och Umm salama ledde kvinnorna i bön i profeten Muhammeds moské i Medina på 600-talet.

Dessutom berättar en hadith om hur profeten utser en kvinna, Umm Waraqa, att leda bönen i hennes husförsamling, omdiskuterat om det var både för kvinnor och män.

– Så vi vet att det historiskt har funnits åtminstone tre kvinnor som har varit imamer redan på 600-talet.

Att kvinnor leder bönen för andra kvinnor är därför inte kontroversiellt, menar Sherin Khankan.

– År 634 då den andra kalifen [Umar] kom till makten så fråntog han kvinnor rätten leda bönen för andra kvinnor. När muslimer i dag år 2019 förvägrar kvinnor den grundläggande rätten att kliva upp i predikstolen och sprida det islamiska budskapet under fredagsbönen, så träder de inte i profeten Muhammeds fotspår – som de hävdar att de älskar och tillber – utan i Umars fotspår.

Också i modernare tid finns det gott om exempel: I Kina sedan 1820-talet, i Kanada och New York sedan 2005. På senare år också i Tyskland och Schweiz.

– Och för två veckor sedan i Frankrike, säger Sherin Khankan.

Sherin Khankan möter Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: Privat

I Mariammoskén är både män och kvinnor välkomna, med ett tidsmässigt undantag:

– Vi beslöt oss för att skapa ett magiskt rum enbart för kvinnor, tre timmar varje fredag. Men efter klockan tre är män välkomna.

Med moskén ställdes hon och de andra imamerna inför en rad svåra val. Och en av de svåraste var frågan om vigslar över religionsgränserna, berättar Sherin Khankan. En muslimsk man kan gifta sig med en kvinna som tillhör en annan religion utan krav på att konvertera. En kvinna kan inte göra detsamma.

– Det första paret jag vigde var ett sudanesiskt-norskt par. Hon var muslim och han var kristen. Och bland muslimska teologer och imamer råder det allmän konsensus om att han måste konvertera för att giftermålet ska vara giltigt eftersom hon är en muslimsk kvinna.

Men att gifta sig med den man älskar är en grundläggande mänsklig rättighet, menar Sherin Khankan.

– Koranen slår vakt om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Konflikten handlar om de patriarkala tolkningar som har gjorts, i första hand av män. Det vi gör är att vi släpper in vår tid, vårt samhälle och på ett konkret sätt bryter de patriarkala läsningarna av Koranen, säger Sherin Khankan.

Det handlar alltså dels om att bryta strukturer, men dels också etablerade tolkningar.

– Det gör vi inte enbart genom att sprida nya narrativ om islam i Europa, utan också genom att praktisera dessa nya narrativ, säger hon.

– Och allting börjar med familjen. Om man inte kan välja att gifta sig med den man älskar så blir allt annat betydelselöst.

Sedan starten har moskén förrättat 50 vigslar, varav hälften har varit interreligiösa sådana. Kravet är att paren först viger sig borgerligt, enligt dansk lag, och att den påföljande religiösa ceremonin blir ett komplement.

I vigselkontrakten ges också samma rätt både kvinnan och mannen att fritt kunna skilja sig. Moskén tar också emot många par som vill skilja sig muslimskt, vilket också ska ses som ett komplement till lagen.

Eftersom Mariammoskén vilar på Koranen, är det inte aktuellt att tillåta samkönade vigslar berättar Sherin Khankan när hon får frågan under ett av seminarierna på bokmässan i Göteborg.

– Om vi nu skulle hålla samkönade vigslar skulle vi omedelbart förlora vår religiösa legitimitet. Och då skulle vi inte kunna bistå alla dessa par som kommer till oss, säger hon.

Mariammoskén och den muslimska feminismen företräder är också ett potent motmedel mot den växande islamofobi Sherin Khankan ser på många håll i Europa, också i Danmark och Sverige.

– Progressiva muslimer är ett större hot mot islamofobin än radikala muslimer.

Examensresan till Syrien är en viktig pusselbit till att förstå hennes engagemang. Sherin Khankans uppväxt och erfarenheter är ytterligare två.

Mamman är från Finland och kristen. Pappan är politisk flykting från Syrien och muslim. Föräldrarna möttes i Danmark och är ”fortfarande lyckligt gifta”.

Själv valde Sherin Khankan att bli muslim.

– Jag växte upp med en pappa som är feminist och som introducerade mig till sufilitteratur. Så feministisk islam är något naturligt för mig. Det var mitt första möte med islam.

– Senare hade jag en egen erfarenhet av en patriarkal struktur i ett förhållande. Och det gjorde att jag insåg hur svårt det kan vara. Det är ett lotteri eftersom man inte kan välja sin familj. Och det finns många som lider eftersom de växer upp i familjer med en patriarkal struktur, säger hon.

– Hade jag inte haft den personliga erfarenheten hade jag kanske inte varit där jag är i dag. Detsamma hade förmodligen gällt om jag inte hade växt upp under så trygga förhållanden.

*Hadith: Utsaga av eller om Muhammed eller någon av hans följeslagare, som avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande ”sed” (NE).

Fakta:

Har skrivit fyra böcker. Ingen har hittills getts ut på svenska.

Den senaste, Women are the future of islam (2018), är utgiven på engelska och har översatts till bland annat franska, spanska och finska. Den kommer snart också att ges ut i Indien.

Paradis ligger under mors fødder (2011)

Muslimernes Islam (red) (2010)

Islam & forsoning (2006)

Dokumentärfilmen The Reformist hade premiär tidigare i år och har visats på några filmfestivaler i Sverige.

Taggar:

Islam

Senaste artiklar