Vi vanliga får en hoppfull julhälsning från andra sidan

Under gatorna och husen i Rom finns underjordiska kyrkogårdar som brukar kallas för katakomber. Och i katakomberna hittar vi de allra äldsta kristna konstverken. De håller inte nödvändigtvis någon jättehög kvalitet, de liknar mest något som Picasso hade kunnat göra. Men ändå: de är intressanta. Och det är där man finner bilden här ovan, en bild som förmodligen är nästan 1 900 år gammal.

Till vänster ser du Severa, hon som begravts. Hennes klädsel markerar att hon åtminstone är medelklass. Texten (”Severa in Deo vivas”) önskar att Severa ska få leva hos Gud; tron och betoningen på himmelriket var central redan i fornkyrkan.

Med sina fingrar pekar hon mot bilden av de tre vise männen, som kommer till Jesusbarnet som ­sitter i Marias knä. Och bakom Maria står Josef och pekar, precis som Severa, på Maria och Jesusbarnet. Det är ingen tillfällighet att Severa är kvinna: vi vet att det kristna budskapet om ödmjukhet, om fred på jorden, om att älska sin nästa som sig själv, till­talade inte minst kvinnor och slavar.

Det gjorde för övrigt att många av romarrikets rika och inflytelserika män såg ner på de ­kristna. ­Filosofen Celsus, som var samtida med Severa, ­konstaterade kort och gott att kristendomen var ”en ­religion för dumma”.

En annan sak vi vet är att de tre vise männen var ­populära hos de tidiga kristna. De återfinns på många gravmålningar i katakomberna. De tre vise männen var hedningar, liksom de flesta kristna – liksom Severa – och därför lätta att identifiera sig med. Och de kom för att vörda den nyfödde kungen, precis som de kristna ville göra. Ja, precis som Severa önskar göra i den här gravbilden.

Det var inte bara Severa och de som begravdes i katakomberna i Rom som fastnade för de tre vise männen. I den äldsta kända kyrkan i världen, Dura-Europos i Syrien, är de tre vise männen också avbildade. Ja, de vise männen tillhör de mest populära motiven i den tidigkristna konsten.

Varför är det så? Jo, därför att julevangeliet är en så oväntad berättelse. Det handlar om vanligt folk, den handlar om oväntat folk och den handlar om oväntade händelser. Framför allt: julevangeliet handlar om att Gud är till för alla människor, för kvinnor, herdar och vise män, ja, till och med för Celsus.

Julevangeliet handlar om att Gud blev människa i Jesus och att han kom som en människa bland människor. Och det var det som gjorde att kristendomen gick från att vara ett 20-tal anhängare till att bli en världsreligion. Och det var precis detta som Severa ville visa på när hon begravdes där i katakomberna i Rom för 1 900 år sedan.

I en tid som vår, som håller på att förlora tron på sig själv och där olika sorts apokalypser tycks vänta runt vart och vartannat hörn, är Severas budskap värt att upprepa igen. Så glöm inte bort: Gud kom med hopp till sådana som Severa och de vise männen. Gud kommer med hopp till sådana som du och jag. Och det är det hoppet vi är satta att förkunna i vår tid.

Se där ett av julevangeliets viktigaste budskap.

”Ära åt Gud i höjden, och fred på jorden, bland människor som han älskar”.

God jul!

Sören Dalevi
Biskop i Karlstads stift