Fredspriset går till Ales Bjaljatski

Innan tillkännagivandet av Nobels fredspris spekulerades det både om klimataktivisten Greta Thunberg och om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Totalt hade den norska Nobelkommittén 343 nominerade kandidater att gå igenom till årets utdelning. Av dessa var 251 personer och 92 var organisationer.

Klockan 11 stod det klart att Nobelkommittén valt belarusiska människorättskämpen Ales Bialiatski, den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.

Initiativtagare till demokratirörelse

Alis Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.

-Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.

Han grundade organisationen Viasna, som betyder "vår", 1996 som svar på den kontroversiella konstitutionsändringen som gav presidenten diktatorsliknande kraft, motiverar Reiss-Andersen.

Fängslad utan rättslig prövning

Mellan åren 2011 och 2014 satt Ales Bjalatski fängslad för sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Därefter följde en period av frihet men i samband med stora protester i landet fängslades han återigen år 2020. Han är ännu frihetsberövad i Belarus utan att ha fått någon rättslig prövning.

De rådande omständigheterna har gjort att man inte kunnat nå honom med nyheten att han är årets fredspristagare. 

– Jag hoppas att nyheten når fram till honom och att vi kan ge honom nytt mod. Vi har försökt att få kontakt med honom, men inte lyckats, säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen  till SVT efter tillkännagivandet i Oslo. 

Två organisationer prisas

Priset delades även ut till den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.

Memorial, som har blivit den största människorättsorganisationen i Ryssland, grundades 1987 av människorättsaktivister i det forna Sovjetunionen.

Den andra organisationen, Center for Civil Liberties, grundades i Kiev 2007 och har haft som målsättning att stärka de mänskliga rättigheterna i Ukraina. Enligt Nobelkommitténs motivering har organisationen varit en drivande faktor i att pressa landets makthavare och att göra landet till en demokrati. 

Sedan kriget mellan Ryssland och Ukraina började har Center for Civil Liberties aktivt arbetat med att synliggöra och dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska civilbefolkningen, uppger Nobelkommittén.

Ann Linde: En markering mot Ryssland

Utrikesminister Ann Linde (S) är nöjd över årets pristagare.

– Alla tre är så värda fredspriset. Man är har verkligen den här gången gjort ett hundra procent riktigt val, säger hon till SVT.

Linde säger att hon har träffat Ales Bialiatski och att det finns ett stort stöd för hans organisation Viasna från svenskt håll.

– Memorial har tyvärr förbjudits i Ryssland. De gör ett otroligt viktigt arbete. De har två olika delar av sin organisation som är förbjudna just nu. Sverige har stöttat dem många år och jag har träffat ledningen många gånger i Ryssland. Samma sak med Center for Civil Liberties.

Valet av årets pristagare tolkar utrikesminister Ann Linde som en markering mot Ryssland.