Ibland kan din dröm vara från Gud

Drömmar har i alla tider fascinerat människor, och religionen har genom historien varit en viktig del vid drömtydning. I dag är kyrkan inte det första stället människor går till för att få hjälp att tolka sina drömmar. Det är svårt att veta om det beror på Freuds teorier att drömmar enbart är resultat av våra omedvetna tankar, känslor och förbjudna drifter. Eller om det handlar om en inbyggd misstro överlag bland troende kristna att tolka drömmar.

En kvinna som ibland får frågan om vad en dröm kan ha betytt är Åza Jonsson, psykolog och psykoterapeut. När frågan om drömmar kommer upp svarar hon sina klienter att hon inte har någon särskild kunskap inom området. Det innebär inte att hon somkristen inte tror att drömmar kan vara till hjälp för oss på olika sätt, eller att Gud till och med skulle kunna tala till oss i drömmen.

– Min uppfattning är att vi kan få tecken från Gud genom små saker i vardagen, så när det gäller drömmar tänker jag ”varför inte?” En del tycker att de hört Guds röst verbalt, det har aldrig jag, men det innebär inte att jag inte tror att andra kan göra det.

Förmågan att tolka drömmar tänker hon kan vara en gåva från Gud, liknande andra nådegåvor.

När drömmar nämns i Bibeln handlar det ofta om drömmar som tolkas av en människa med särskild förmåga given av Gud. Personen som har själva drömmen tillhör ofta inte Israels barn. Ett exempel på det är när Farao drömmer om sju magra och sju feta kor som äts upp av de magra (Första Moseboken 47). Josef, som kallas till hjälp för att tolka, säger att det handlar om att sju svåra år kommer att följa sju goda, varpå han också ger rådet att man ska samla så mycket mat man kan under de goda åren. Det visar sig ske precis så.

Detta innebär inte att drömmar överlag betyder något speciellt eller är en hälsning från Gud. Forskning visar att cirka 70 procent av våra drömmar handlar om motgångar och misslyckanden. Utifrån den kunskapen tänker Åsa att ett sätt att skilja en ”vanlig” dröm från en gudagiven skulle kunna vara att pröva dess innehåll. Hon har själv en god vän som upplevt hur drömmar har fått henne att ta steg i livet som gjort att hon har mått bättre. Det betyder förstås inte att alla positiva drömmar kommer från Gud.

Josef tolkade inte bara drömmar åt Farao, utan han hade även egna som också visade sig vara sanndrömmar. Han drömde om hur han och bröderna var och band kärvar på åkern. Då reste sig hans kärve upp och blev stående, och deras ställde sig runt om och bugade sig för hans (Första Moseboken 37:5–8). Det är tydligt att hans bröder genast förstod att den handlade om dem. De blev upprörda då de tyckte att han förhävde sig. Flera år senare visade det sig att det ändå blev precis så som Josef drömt.

På ett liknande sätt berättar Birgit Eriksson, 71 år, hur hon för många år sedan drömde att hon var i ett land där alla andra var fattiga, men hon var rik. Under den perioden levde hon i psykisk ohälsa och med mycket dålig ekonomi. I samband med att hon hade börjat måla några år tidigare hade hon blivit erbjuden ett vistelsestipendium i Vilnius som konstnär. Av ekonomiska och andra praktiska skäl var hon då tvungen att tacka nej, men när hon hade den här drömmen blev hon förundrad.

– Gode Gud, ska jag få komma i väg till Vilnius trots allt?

På vägar som hon säger att bara Gud kan ligga bakom ordnade det sig inte bara med resa, hon fick även möjlighet att återvända till Vilnius vid ett senare tillfälle för att ställa ut.

– Utställningen blev välbesökt och uppskattad, säger hon.

I både Josefs och Birgits fall var drömmarna en förebådan om vad som skulle komma, oavsett deras egna val i livet.

Utöver gudomliga budskap i drömmar talar Bibeln om dem på ett jordnära och realistiskt sätt. I Jobs bok och i Psaltaren beskrivs till exempel drömmen som någonting som ”flyger bort” (Job 20:8), någonting flyktigt som ”är borta när man vaknar” (Psaltaren 73:20).

Å andra sidan står det i Jobs bok (33:14–16) att sömnen är ett tillstånd då Gud kan ”öppna människors öron” för sin röst. Samtidigt har vi Freuds teorier om att drömmar endast handlar om våra egna önskningar och drifter.

Så hur ska vi då förhålla oss till drömmar? Egentligen finns det inga motsättningar mellan Freuds teorier och att tänka att de kommer från Gud, menar Åza. I sitt arbete som psykolog arbetar hon med målet att klienten ska få egna insikter om olika ­saker i sitt liv. På liknande sätt tänker hon att drömmarna kan göra det och att Gud på så vis kan hjälpa oss.

Hon jämför drömmar med ­terapi även som ett sätt att bearbeta trauman. Hon berättar om ett experiment där deltagare utsattes för obehagliga bilder två gånger med två timmars mellanrum. En grupp sov däremellan och de hade en mer avmätt känslomässig reaktion den andra gången. Forskarna menade att sömnen hade fungerat som en slags terapi.

– Det påminner om hur vi ­arbetar i psykoterapi då vi går igenom trauman tills man inte upplever dem som lika skrämmande och obehagliga längre.

På så vis menar hon att vi inte behöver vara rädda att låta ­drömmar lära oss något om livet och oss själva. Gud kan använda sig av drömmar för att hjälpa oss. Allt behöver inte ske under vaken tid. Det viktigaste är att pröva allt. Går drömmarna inte emot Guds ord kan vi se drömmarna som en gåva, oavsett om de innehåller direkta tilltal eller inte.

Kyrkan är som sagt inte det självklara valet att gå till för att få hjälp att tolka sina drömmar. Masthuggskyrkan i Göteborg är en av få församlingar som aktivt arbetar med drömtydning genom en särskild drömtydningsgrupp som leds av Barbro Fischer. Hennes erfarenhet av drömtolkningsgrupper går tillbaka ända till 80-talet.

I Masthuggskyrkan använder de sig av en tolkningsmodell som skapades av psykoterapeuten Montague Ullman. Modellen bygger på att man tillsammans som grupp om fem till åtta personer tar del av varandras drömmar och gör dem till sina egna med känslor och intryck. Med hjälp av liknelser och symboler hjälps man åt att tolka drömmen. Utifrån drömmarens egen livssituation sätter man sedan drömmen i ett sammanhang som gör att den kan leda framåt.

– Drömmaren blir ofta förvånad över allt som finns i drömmen, när gruppen får vara med, säger Barbro.

Till skillnad från mycket annan drömtydning arbetar man inte efter några förutbestämda symboler utan utgår från gruppens delade erfarenheter. Metoden är inte framtagen utifrån ett kristet perspektiv. Därför finns det inget som automatiskt säger att drömmar är budskap från Gud.

Barbro menar att allt vi drömmer är beroende av vårt eget känsloliv, men att kristen tro ger fler dimensioner och möjligheter att tolka drömmen.

– För en bekännande kristen är självkart att det dyker upp många kristna symboler och associationer även i drömmarna.

Hon tror inte att drömmar är direkta tilltal från Gud, men tänker ändå att det kan finnas gudomliga budskap för en människa med en levande kristen tro. Det gäller bara att man är öppen för att se och ta emot dem. Hon menar att detta är beroende på hur intensiv drömmaren är i sin religiösa övertygelse.

Enligt Barbro är det upp till drömmaren att bestämma om det är ett budskap från Gud eller inte. Ofta kan en bön vi burit länge inom oss speglas i drömmen och därmed upplevas som en hälsning från Gud.

– Det beror på hur drömmaren tolkar och vad hen har i sitt känsloliv. Vissa är känsligare för detta än andra.

Så hur ska vi då som kristna förhålla oss till våra drömmar? Gemensamt för Åzas och Barbros tankar kring frågan behöver en troende människa inte vara rädd för sina drömmar. Även om de inte innehåller direkta tilltal från Gud kan de ändå på något sätt ge budskap och vägledning för våra liv som vi kan ta som en gåva från honom.

Malin Eriksson