Kyrkans skogsbruk är ett hett debattämne. Bland nomineringsgrupperna råder oenighet kring hur skogen bör förvaltas. En majoritet anser att en förändring behövs, vissa säger att den redan pågår medan andra vill gå betydligt längre för miljön.
Läs mer
– Att bevara skogen är vår viktigaste fråga. Vi är bekymrade över alla kalhyggen. För att ha en chans att klara klimatkrisen måste skogar och våtmarker bevaras, säger Marja Sandin-Wester, gruppledare för Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna (MPSK) i kyrkomötet.
Det senaste året har Sveriges skogsbruk varit ett hett debattämne både i politiken och kyrkan, inte minst i Kyrkans Tidning.
Efter vetenskapliga rapporter som visar att trakthyggesbruk, den vanligaste avverkningsmetoden i Sverige, utarmar den biologiska mångfalden och att metoden kan bidra till ökade koldioxidutsläpp menar kritiker att kyrkan borde göra mer för klimatet och den biologiska mångfalden. Bland annat genom att avsätta mer mark och övergå till mer hyggesfritt skogsbruk.
Ett av de vanligaste argumenten som lyfts fram är teologiskt – det är kyrkans uppgift att värna Guds skapelse, inte att maximera ekonomiska vinster genom att förstöra den. På andra sidan finns de som menar att kyrkan redan gör tillräckligt i förhållande till kunskapsläget, att en övergång till hyggesfritt skogsbruk inte är ett hållbart alternativ och det finns vetenskapliga rapporter som säger att trakthyggesbruk tvärtom kan bidra till minskade koldioxidutsläpp.
I kyrkostyrelsens tillsynsrapport om prästlönetillgångarna 2020 varnar fyra stift för att en omläggning av skogsförvaltningen mot mer friluftsliv och biologisk mångfald kan göra att dagens utdelningsnivå inte kan upprätthållas.
Inom forskarvärlden råder alltså oenighet kring hur skogen bäst brukas för att maximera klimatnyttan. Det råder däremot mer eller mindre konsensus om att dagens skogsbruk bidrar till att utarma den biologiska mångfalden. Andra nyttor som diskuteras i debatten om skogen är sociala, kulturella och andliga.
När Kyrkans Tidning frågade nomineringsgrupperna om kyrkans skogsbruk behöver förändras svarar en majoritet ja. Men ja-svaren har lite olika betydelse.
Socialdemokraterna (S) säger att arbetet med att utveckla skogsförvaltningen alltid pågår. Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka) tycker att skogsbruket ska förändras i takt med att miljövänligare arbetssätt utvecklas.
Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) däremot anser att Svenska kyrkan behöver gå före i arbetet för ett hållbart skogsbruk och biologisk mångfald. MPSK vill inte ha några kalhyggen alls utan endast hyggesfria metoder.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) och Centerpartiet (C) svarar att skogsbruket inte behöver förändras. KR med förklaringen att det redan nu förändras. Magnus Ek (C), ledamot i kyrkomötet, resonerar på liknande sätt:
– Det är viktigt att inse att kyrkans skogsförvaltning inte är statisk. Förvaltare i stiften arbetar hela tiden för att förbättra både avkastningen och förvaltandet av skapelsen.
– Men det arbete som görs i dag ska vi vara stolta över, det fungerar i grunden. Jag tycker inte att det behövs någon drastisk förändring.
Magnus Ek menar att svenskt skogsbruk hör till det mest hållbara i världen.
– Man kan mycket väl fortsätta med de brukningsmetoder vi använder.
Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk), Frimodig kyrka (FK) och Borgerligt alternativ (BA) har inte tagit ställning till om kyrkans skogsbruk behöver förändras.
Fyra av nomineringsgrupperna har lämnat motioner till kyrkomötet om skogen:
Visk vill ändra formuleringen om prästlönetillgångarna i kyrkoordningen (se faktaruta) så att bevarande av den biologiska mångfalden får en framträdande plats.
MPSK vill att det tas fram nya direktiv så att mänskliga rättigheter och biologisk mångfald alltid går före ekonomisk avkastning.
– Det är problematiskt att det står att prästlönetillgångarna ska förvaltas ”på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning” i kyrkoordningen. Det vill jag ska ersätts med ”på bästa hållbara sätt för att värna om den biologiska mångfalden”, säger Marja Sandin-Wester.
S vill låta utreda hur kyrkoordningen ska utformas för att säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, socialt och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) vill ha en bättre redovisning av hur kyrkans skogsbruk bidrar till att säkra biologisk mångfald, ekosystemen och värdefulla kulturmiljöer.
– Det är gott och väl med dagens avsättningar och certifieringar men det finns anledning att reflektera teologiskt över om kyrkan borde sträcka sig längre än andra skogsägare, säger Sven Gunnar Persson (Posk) som skrivit motionen.
Fakta: Skogen och prästlönetillgångarna (PLT)
Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.
Behöver Svenska kyrkans skogsbruk förändras?
Ja: MPSK, S, Visk, Öka, Posk, SD
Nej: KR, C
Nomineringsgruppen har inte tagit ställning: Fisk, FK, BA.
Svenska kyrkan har 466 000 hektar skogsmark och är Sveriges femte största skogsägare.
Skogsmarken är (med jordbruksmark och fondkapital) en del av prästlönetillgångarna, PLT, som förvaltas av stiften. Hälften av avkastningen går till församlingar och pastorat med andelar i PLT, hälften till kyrkans utjämningssystem.
Enligt lagen om Svenska kyrkan, 9 §, ska PLT:s avkastning bidra till kyrkans förkunnelse. I kyrkoordningen kapitel 46, 3 §, står att PLT ska förvaltas så effektivt som möjligt med bästa möjliga uthålliga totalavkastning, därtill på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
Begrepp:
Trakthyggesbruk: Beståndet röjs, gallras och skördas sedan genom slutavverkning, vilket skapar kalhyggen.
Hyggesfritt skogsbruk: Skogen brukas så att marken kontinuerligt är skogsbevuxen.
Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna
Behöver Svenska kyrkans skogsbruk förändras?
Socialdemokraterna, S:
Ja. Arbete pågår alltid med att utveckla verksamheten. Detsamma gäller skogsförvaltning. Det är viktigt att vi i kyrkan gör vår del för att vårda skapelsen och säkerställa god hållbarhet enligt alla dimensioner.
Partipolitiskt obundna I Svenska kyrkan, Posk:
Ja. All verksamhet behöver förändras över tid! Vi har fått ett skapelseansvar, vilket innebär att Svenska kyrkan behöver arbeta tydligt med biologisk mångfald och ur ett förvaltarskapsperspektiv.
Centerpartiet, C:
Nej. Kyrkans skogsbruk är miljöcertifierat och hållbart ur fyra perspektiv: Ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt. Växande skogar tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till nytta för klimatet. Genom skogsbruket bidrar kyrkan till omställningen till ett samhälle i samklang med naturen, samtidigt som ekonomiska resurser tillförs kyrkan. Till de sociala värdena hör arbetstillfällen, friluftsliv och rekreation.
Sverigedemokraterna, SD:
Ja. Vi ställde för flera år sedan förslag om ökad naturvårds- och kulturmiljöhänsyn i kyrkans egendomsskötsel och vi ser fortsatt ett socialkonservativt förvaltarskap som viktigt.
Borgerligt alternativ, BA:
Har inte tagit ställning.
Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka:
Ja. Kyrkans skogsbruk behöver bevaka miljöaspekterna och förändras i samband med att nya och miljövänligare arbetssätt utvecklas.
Frimodig kyrka, FK:
Har inte tagit ställning.
Vänstern I Svenska kyrkan, Visk:
Ja. Svenska kyrkan som stor skogsägare behöver gå före vad gäller biologisk mångfald och ett hållbart skogsbruk.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR:
Nej. Redan nu tar vi fram miljösatsningar inom Svenska kyrkans olika stift, så på ett vis behöver vi förbättra skogsbruket, men vårt nej består av att vi ser att detta redan är på gång.
Fria liberaler i Svenska kyrkan, Fisk:
Har inte tagit ställning.
Miljöpartister I Svenska kyrkan, Mpsk:
Ja. Kyrkan är en av Sveriges största skogsägare och måste vårda skogen med varsam hand. Vi måste bevara de skogar och våtmarker som ännu är intakta för att ha en chans att klara av klimatkrisen. Gammelskogen och de kvarvarande naturskogarna måste bevaras. Hyggesfria metoder ska användas.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR