Kyrkomötet - allt du behöver veta

Kyrkomötet 2021 vid UKK i Uppsala

Kyrkomötet 2021 vid UKK i Uppsala Foto: Marcus Gustafsson

Kyrkomötet är Svenska kyrkans riksdag. Varje år sammanträder kyrkomötet två gånger. Då träffas de 251 ledamöterna för att avgöra Svenska kyrkans viktigaste frågor. 

En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det sammanträder i Uppsala, Svenska kyrkans ”huvudstad”, under två sessioner varje höst. Session ett hålls vecka 40, session två pågår under vecka 47.

Under sammanträdet i oktober behandlar kyrkomötets åtta utskott de ärenden de fått sig tilldelade. Företrädare för de olika nomineringsgrupperna enas om vad de tycker och sedan skriver utskottet gemensamma betänkanden om de aktuella ärendena.

Kyrkomötet 2021 i UKK

Kyrkomötet 2021 i UKK Foto: Mikael M Johansson

Utskotten bereder motioner och skrivelser

Utskotten hanterar motioner från kyrkomötesledamöter eller biskopar, och skrivelser från kyrkostyrelsen, Svenska kyrkans ”regering”. Ibland får utskotten yttra sig i andra utskotts frågor, om den aktuella frågan delvis ligger inom ett särskilt utskotts kompetensområde. Sedan beslutar kyrkomötet i plenum. Då brukar kyrkomötet antingen uppdra åt kyrkostyrelsen och dess kansli kyrkokansliet, att utreda en fråga. I snitt brukar kyrkomötet besluta om 13 sådana utredningar varje år. Eller så beslutar kyrkomötet om förändringar av kyrkoordningen - svenska kyrkans "lagbok".

Prenumerera på Kyrkans Tidning
 

Men om kyrkomötet hanterar frågor som handlar om Svenska kyrkans tro och lära, då ska Svenska kyrkans läronämnd yttra sig över ärendet. Läronämnden består av biskoparna och åtta ledamöter valda av kyrkomötet. Om kyrkomötet vill ta ett beslut som biskoparna tycker strider mot Svenska kyrkans tro och lära kan biskoparna besluta om en särskild beslutsordning. Då måste tre fjärdedelar av de röstande i kyrkomötet säga ja till förslaget för att det ska genomföras.

Fakta: Kyrkomötets utskott

Varje utskott har 15 ledamöter och 15 ersättare. Utskotten är:

Gudstjänstutskottet

Organisationsutskottet

Tillsyns- och uppdragsutskottet

Ekonomiutskottet

Ekumenikutskottet

Kyrkolivsutskottet

Samhälls- och kulturutskottet

Förvaltarskapsutskottet

I Brännkyrka församling anordnades medeltidsdag samtidigt som kyrkovalet

I Brännkyrka församling anordnades medeltidsdag samtidigt som kyrkovalet. Kyrkovalet 2021 Brännkyrka kyrka Foto: Mikael M Johansson

Ledamöterna i kyrkomötet är 251 stycken. 249 av dem väljs av kyrkans röstberättigade under kyrkovalet. Två väljs av Svenska kyrkans i utlandets församlingsmedlemmar. Kyrkovalet hålls numera vart fjärde år, året innan det allmänna valet. Det senaste kyrkovalet hölls 2021, nästa kyrkoval hålls 2025.

I valet till kyrkomötet röstar man på företrädare för olika nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna är kyrkans partier. I valen till Förr ställde alla riksdagspartierna upp som nomineringsgrupper i kyrkovalet, nu är det bara Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Kyrkomötets nomineringsgrupper med ursprung i partierna

Flera nomineringsgrupper har dock ursprung i riksdagspartier. Borgerligt alternativ (BA) har sitt ursprung i Moderaterna, Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk) i Liberalerna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) i Kristdemokraterna, Miljöpartister i Svenska kyrkan – de gröna (MPSK) i Miljöpartiet och Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) i Vänsterpariet.

Kyrkomötet 2021 i UKK 

Kyrkomötet 2021 i UKK Foto: Mikael M Johansson

I kyrkomötet sitter också nomineringsgrupperna Frimodig kyrka (FK), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) och Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka) som har sitt ursprung mer i Svenska kyrkan.

Kyrkovalet 2021 Fisksätra kyrka. Valsedlar Öppen kyrka en kyrka för alla Foto: Mikael M Johansson

Sedan senaste kyrkovalet har Alternativ för Sverige (Afs), ett nationalistiskt parti på högerkanten, och Himmel och jord (Hoj), en nomineringsgrupp med miljöfokus) också mandat i kyrkomötet.

Ett mandat - 3 700 röster

Sammanlagt lades 901 000 röster i kyrkovalet 2021. Hoj fick drygt 5 300 röster i kyrkovalet, medan Afs fick 11 100 röster, men i snitt går det cirka 3 700 röster per mandat i kyrkomötet.

Valet till kyrkomötet är direkt och det finns ingen procentspärr. Men det finns kyrkomötesledamöter som motionerat och föreslagit en spärr för att inte små nomineringsgrupper, som kanske saknar förankring i Svenska kyrkans församlingar, ska kunna ta plats i kyrkomötet och för att de nomineringsgrupper som får plats ska ha tillräckligt många ledamöter för att kunna ta plats i alla utskott.  

Fakta: Valresultatet i kyrkomötesvalet 2021

Nomineringsgrupp % Antal röster Mandat*
Socialdemokraterna (S)  27,5 243 246 70

Partipolitiskt obundna
i
Svenska kyrkan
(Posk) 

19,33 170 946 47
Centerpartiet (C)  10,94 96 797 30
Borgerligt
alternativ (BA) 
8,03 71 046 20
Sverige-
demokraterna (SD) 
7,79 68 941 19
Vänstern i
Svenska kyrkan (Visk) 
7,63 67 519 19
Öppen kyrka- en
kyrka för alla (Öka) 
5,5 48 692 13
Frimodig kyrka (FK)  3,47 30 666 8
Miljöpartister i Svenska
kyrkan - de gröna
(MPSK) 
3,26 28 806 8
Kristdemokrater i
Svenska kyrkan (KR) 
2,73 24 170 7
Fria liberaler i
Svenska kyrkan
(Fisk) 
1,61 14 211 4
Alternativ för
Sverige (Afs) 
1,26 11 112 3
Himmel och
jord (Hoj) 
0,6 5 344 1

Största nomineringsgrupp i kyrkovalet blev Socialdemokraterna. Den största nomineringsgruppen brukar få posten som förste vice ordförande i kyrkostyrelsen - Svenska kyrkans regering. Den innehas av Wanja Lundby-Wedin (S). På grund av valtekniska samverkan är det inte den näst största nomineringsgruppen Posk som har andre vice ordförande-posten i kyrkostyrelsen, utan Centerpartiet. Daniel Tisell (C)är andre vice ordförande.

Kyrkomötet kopia av riksdagen

Kyrkomötets arbete regleras av Svenska kyrkans kyrkoordning. Så är det sedan Svenska kyrkans relationer till staten förändrades år 2000 och Svenska kyrkan blev ett självständigt trossamfund.

När riksdagspartierna och Svenska kyrkan förhandlade fram hur kyrkan skulle se ut efter millennieskiftet blev de allmänna valens struktur, med direkta val till riksdag, landstingsfullmäktige (nu regionfullmäktige) och kommunfullmäktige, styrande. Svenska kyrkan skulle vara demokratisk - det fördes in i lagen om Svenska kyrkan, som stiftades inför separationen - och samma demokratiska struktur som i det allmänna valdes också för kyrkan. Så kyrkovalet omfattar val till kyrkomöte (riksnivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå).

Fakta: Kyrkomötet

Antal ledamöter: 249 väljs av de röstberättigade. Två representerar medlemmarna Svenska kyrkan i utlandets församlingar: Summa 251

Håller session ett, vecka 40

Session två, vecka 47

Kyrkostyrelsen är kyrkomötets verkställande organ, under tiden mellan kyrkomötessessionerna

Fakta: Kyrkomötet före skilsmässan

1983-1999: Kyrkovalet omfattade bara val till kyrkofullmäktige, vars ledamöter sedan valde stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Kyrkomötet hade 251 ledamöter.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.