Kyrkomötet - allt du behöver veta

En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det sammanträder i Uppsala, Svenska kyrkans ”huvudstad”, under två sessioner varje höst. Session ett hålls vecka 40, session två pågår under vecka 47.

Under sammanträdet i oktober behandlar kyrkomötets åtta utskott de ärenden de fått sig tilldelade. Företrädare för de olika nomineringsgrupperna enas om vad de tycker och sedan skriver utskottet gemensamma betänkanden om de aktuella ärendena.

Utskotten bereder motioner och skrivelser

Utskotten hanterar motioner från kyrkomötesledamöter eller biskopar, och skrivelser från kyrkostyrelsen, Svenska kyrkans ”regering”. Ibland får utskotten yttra sig i andra utskotts frågor, om den aktuella frågan delvis ligger inom ett särskilt utskotts kompetensområde. Sedan beslutar kyrkomötet i plenum. Då brukar kyrkomötet antingen uppdra åt kyrkostyrelsen och dess kansli kyrkokansliet, att utreda en fråga. I snitt brukar kyrkomötet besluta om 13 sådana utredningar varje år. Eller så beslutar kyrkomötet om förändringar av kyrkoordningen - svenska kyrkans "lagbok".

Prenumerera på Kyrkans Tidning
 

Men om kyrkomötet hanterar frågor som handlar om Svenska kyrkans tro och lära, då ska Svenska kyrkans läronämnd yttra sig över ärendet. Läronämnden består av biskoparna och åtta ledamöter valda av kyrkomötet. Om kyrkomötet vill ta ett beslut som biskoparna tycker strider mot Svenska kyrkans tro och lära kan biskoparna besluta om en särskild beslutsordning. Då måste tre fjärdedelar av de röstande i kyrkomötet säga ja till förslaget för att det ska genomföras.

Ledamöterna i kyrkomötet är 251 stycken. 249 av dem väljs av kyrkans röstberättigade under kyrkovalet. Två väljs av Svenska kyrkans i utlandets församlingsmedlemmar. Kyrkovalet hålls numera vart fjärde år, året innan det allmänna valet. Det senaste kyrkovalet hölls 2021, nästa kyrkoval hålls 2025.

I valet till kyrkomötet röstar man på företrädare för olika nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna är kyrkans partier. I valen till Förr ställde alla riksdagspartierna upp som nomineringsgrupper i kyrkovalet, nu är det bara Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Kyrkomötets nomineringsgrupper med ursprung i partierna

Flera nomineringsgrupper har dock ursprung i riksdagspartier. Borgerligt alternativ (BA) har sitt ursprung i Moderaterna, Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk) i Liberalerna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) i Kristdemokraterna, Miljöpartister i Svenska kyrkan – de gröna (MPSK) i Miljöpartiet och Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) i Vänsterpariet.

I kyrkomötet sitter också nomineringsgrupperna Frimodig kyrka (FK), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) och Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka) som har sitt ursprung mer i Svenska kyrkan.

Sedan senaste kyrkovalet har Alternativ för Sverige (Afs), ett nationalistiskt parti på högerkanten, och Himmel och jord (Hoj), en nomineringsgrupp med miljöfokus) också mandat i kyrkomötet.

Ett mandat - 3 700 röster

Sammanlagt lades 901 000 röster i kyrkovalet 2021. Hoj fick drygt 5 300 röster i kyrkovalet, medan Afs fick 11 100 röster, men i snitt går det cirka 3 700 röster per mandat i kyrkomötet.

Valet till kyrkomötet är direkt och det finns ingen procentspärr. Men det finns kyrkomötesledamöter som motionerat och föreslagit en spärr för att inte små nomineringsgrupper, som kanske saknar förankring i Svenska kyrkans församlingar, ska kunna ta plats i kyrkomötet och för att de nomineringsgrupper som får plats ska ha tillräckligt många ledamöter för att kunna ta plats i alla utskott.  

Största nomineringsgrupp i kyrkovalet blev Socialdemokraterna. Den största nomineringsgruppen brukar få posten som förste vice ordförande i kyrkostyrelsen - Svenska kyrkans regering. Den innehas av Wanja Lundby-Wedin (S). På grund av valtekniska samverkan är det inte den näst största nomineringsgruppen Posk som har andre vice ordförande-posten i kyrkostyrelsen, utan Centerpartiet. Daniel Tisell (C)är andre vice ordförande.

Kyrkomötet kopia av riksdagen

Kyrkomötets arbete regleras av Svenska kyrkans kyrkoordning. Så är det sedan Svenska kyrkans relationer till staten förändrades år 2000 och Svenska kyrkan blev ett självständigt trossamfund.

När riksdagspartierna och Svenska kyrkan förhandlade fram hur kyrkan skulle se ut efter millennieskiftet blev de allmänna valens struktur, med direkta val till riksdag, landstingsfullmäktige (nu regionfullmäktige) och kommunfullmäktige, styrande. Svenska kyrkan skulle vara demokratisk - det fördes in i lagen om Svenska kyrkan, som stiftades inför separationen - och samma demokratiska struktur som i det allmänna valdes också för kyrkan. Så kyrkovalet omfattar val till kyrkomöte (riksnivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå).