Läckt utkast: Många av skogutredningens förslag kan skrotas

Arbetet med omläggningen av Svenska kyrkans skogsbruk befinner sig i en viktig fas. Just nu pågår arbetet med att sammanställa det förslag till beslut som kyrkostyrelsen i mitten av juni ska lägga fram till kyrkomötet. 

Dagens Nyheter rapporterade nyligen om ett läckt utkast till kyrkostyrelsens skrivelse. Kyrkans Tidning har tagit del av samma text, som är utformad av tjänstemän på kyrkokansliet. I en kommentar till Kyrkans Tidning skriver vikarierande processledare Caroline Strömbäck: 

– Det aktuella tjänsteutlåtandet rör det första utkastet till skrivelse och ger inte en fullständig bild om innehållet. Det är en pågående beredningsprocess och innehållet kommer att ändras succesivt fram till den 11 juni när kyrkostyrelsen tar beslut om skrivelsen.

Hållbarheten ska balanseras

Utkastet kan ändå ge indikationer på var kyrkostyrelsen kommer att landa. En central del av skogsutredningens förslag om att förändra prästlönetillgångarnas förvaltning rör formuleringar i kyrkoordningen. 

I dag ligger tyngdpunkten på att tillgångarna ska ge en så stor ekonomisk avkastning som möjligt. Skogsutredaren Göran Enander fick i uppdrag att inkludera olika aspekter av hållbarhet. Han föreslog en bredare inriktning genom att införa en ny formulering i kyrkoordningen: ”Andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas i förvaltningen.”

I utkastet föreslås också att nuvarande skrivning om att ge bästa möjliga uthålliga totalavkastning stryks. Formuleringen om hållbarhet är dock något mildare: ”Andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ska balanseras i förvaltningen.” Enligt motiveringen i utkastet ger detta förvaltningarna en större flexibilitet i hållbarhetsarbetet, och en större möjlighet att till exempel prioritera sociala värden om en skog används för rekreation nära en tätort.

Vill inte ha med mångfald i kyrkoordningen

Göran Enander ville också i kyrkoordningen införa en formulering om att biologisk mångfald ska skyddas och främjas i förvaltningen. Detta förslag får inte stöd i utkastet. Där pekar skribenterna på att biologisk mångfald är en viktig fråga för kyrkan, men också att det finns en omfattande lagstiftning som rör kulturmiljö och biologisk mångfald. Man är rädd för krav på biologisk mångfald i kyrkoordningen kan skapa otydligheter i förhållande till de krav som ställs i lagstiftningen.

Göran Enander satte också upp detaljerade mål för hur mycket av Svenska kyrkans skog som ska skyddas, och vilka metoder som ska användas i skogsbruket. I utkastet vill man inte se sådana detaljerade bestämmelser, utan menar att det blir stiftens ansvarsområde inom ramen för en ansvarsfull förvaltning.

Samerna ska få mer att säga till om

Relationen till samerna är också en viktig fråga i skogsutredningen. Göran Enander ville i kyrkoordningen ge samebyar en form av veto vid bland annat avverkningar. I utkastet är man inne på samma linje, men tycker att regler som reglerar samplanering och samråd med samer är bättre lämpade i Svenska kyrkans bestämmelser, där kan de utformas mer i detalj, än i kyrkoordningen.

Ett förslag som fick mycket kritik av stiften var att kyrkostyrelsen skulle kunna hålla inne med stiftsbidrag om stiften på något sätt misskötte sin förvaltning. Enligt utkastet går inte heller kyrkostyrelsen vidare med det förslaget. Man vill behålla en tillsyn som bygger på tillit, men öppnar också för att utveckla tillsynen på andra sätt.

Vill analysera frågan om kompensation

Ett annat förslag handlade om kompensation till de församlingar som idag får intäkter genom skogen. Det skulle i grova drag innebära att stadsförsamlingar skulle få ersätta skogsförsamlingar.  I utkastet menar man att det krävs en mer genomgripande analys innan ett sådant kompensationssystem införs, och verkar också avråda från en snabb radikal omläggning av skogsbruket: ”Detta får också till följd, som också framgår i andra delar av denna skrivelse, att skarpa förslag till ändrad inriktning på skogsbruket som får påverkan på Svenska kyrkans ekonomi behöver anstå.” 

I utkastet vävs svaren från remissinstanserna in. Störst utrymme ges stiften, därefter församlingar och i någon mån miljöorganisationerna. De fler än 900 spontanremisser som kom från andra organisationer, grupper och enskilda ges ingen uppmärksamhet alls.