Nomineringsgrupper bör dela värdegrund

Kjell Pettersson Hässelby, engagerad i Frimodig kyrka

Ställer man upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet bör man dela den värdegrund kyrkan står för, den som är allra tydligast formulerad i gudstjänstens trosbekännelse

Det tycks finnas lokala politiska nomineringsgrupper, till exempel Centerpartiet i Brännkyrka församling, som delar kyrkans tro och värdegrund. De säger: ”För alla nomineringsgrupper måste kyrkans fyra grundpelare; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission vara utgångspunkten i engagemanget” (Kyrkans Tidning 18 november 2020). Det är mycket positivt.

Men går man till partierna som ställer upp i kyrkovalet på riksplanet: Centerpartiet, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna möter man en annan bild och verklighet. Inget av de stora riksdagspartierna tycks dela Svenska kyrkans tro så att de bejakar trosbekännelsen eller arbetar för kyrkans fyra grundpelare. I varje fall har jag inte sett några sådana beslut hos dessa partier.

Så vad är det man röstar på när man röstar på till exempel Centerpartiet? Är det på kyrkans värdegrund som den är formulerad i kyrkoordningen? När jag hastigt tittar på Centerpartiets hemsida hittar jag endast allmänna formuleringar som: Centerpartiet står för en öppen och nära kyrka med miljön i fokus. Men inget om att Jesus står i centrum, inget om kyrkans grundpelare.

Tänk om Annie Lööf, Stefan Löfven och Jimmie Åkesson i riksdagen inför kyrkovalet kunde ställa sig bakom trosbekännelsen. Säga att vi och våra partier bejakar kristen tro och vill verka för de fyra grundpelarna. Är det inte detta deras deltagande i kyrkovalet signalerar? Då skulle jag gärna rösta på dem i kyrkovalet. Då skulle det finnas en samstämmighet mellan Centerpartiet i Brännkyrka och Centerpartiet på riksplanet. Men i dag tycks ingen samstämmighet finnas och det skapar en osäkerhet om vad en röst på ett politiskt parti i kyrkovalet betyder.

Kjell Pettersson
Hässelby, engagerad i Frimodig kyrka

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.