Pest och hunger kommer nära – därför älskas litanian

Under fastetiden sjungs eller läses bönen från 1897 i många kyrkor. Bönen tar omkring fem minuter att ta sig igenom och kan, med ord om pest, krig, hungersnöd och den yttersta domen, tyckas vara ett apart inslag i en kyrka som vill vara progressiv och modern. För många är det ändå en av kyrkoårets höjdpunkter att få stämma in i litanian under fasteperioden.

Hon älskar litanian

Det finns inte heller något som tyder på att den är på väg bort. Tvärtom kan en yngre generation ta den till sig. Det menar åtminstone Gunnel Sparrlöf, 27 år och präst i Kalmar pastorat, som beskriver litanian som ”peak kyrkoår”. Det vill säga en höjdpunkt under kyrkoåret. 

– Jag älskar den och har alltid gjort det. Den håller verkligen fortfarande, säger hon.

Tror att unga kan förstå den

Hon tycker att musik och ord bildar en stark helhet som ger tyngd och allvar åt bönen. Men det är inte enbart det estetiska som tilltalar henne – bönens innebörd är det centrala.

– Litanian innehåller allt som ett mänskligt liv innehåller och är ständigt aktuell. 1897 bad man: ”För dina unga på dina vägar”. Och det är ju kyrkans starkaste önskan även i dag.

Gunnel Sparrlöf är övertygad om att många yngre uppskattar litanian.

– Det ålderdomliga språket visar på en seriositet; det ger en extra legitimitet. Vi ska inte underskatta våra ungdomar – de förstår mer än vi tror. Och om de inte förstår ett ord så googlar de.

Hör Gunnel Sparrlöf sjunga litanian

Bönen har kommit närmare

Jenny Karlsson, präst i S:t Matteus församling i Stockholm, tycker att den är en vacker och uttrycksfull bön som talar till den utsatthet människor kan erfara. När hon vigdes till präst för 17 år sedan minns hon dock att det fanns studiekamrater som upplevde den som hemsk och jobbig.

– Men sedan dess har det som bönen beskriver tyvärr blivit mer påtagligt för oss. Bönen kan vara ett redskap för att hantera och bearbeta det, säger hon.

Får du några reaktioner på litanian från gudstjänstdeltagare?

– Det beror lite på sammanhanget. I mer högkyrkliga S:t Matteus säger många att de älskar den. Jag kan fundera på hur människor som inte är vana vid att gå till kyrkan reagerar, men jag uppfattar ändå reaktionerna som övervägande positiva.

Intresse för liturgin

Katarina Herbert, som är biskopsadjunkt i Växjö stift, prästvigdes för 22 år sedan. Hon uppfattar att det i dag finns en större vurm för litanian, bland annat för att yngre personer uppskattar kyrkans riter.

– Man söker de ord som man inte själv kan formulera och det som inte bara handlar om en själv. Utifrån det tror jag att det finns ett förnyat intresse bland yngre generationer för litanian och för fastan, säger hon.

Men litanian innebär också utmaningar. Hon arbetar med gudstjänstutveckling, och i dag låter många församlingar ideella leda förbönen eller på andra sätt vara delaktiga i den. Det är svårare med litanian.

– Litanian blir ofta ganska prästerlig. Men det går att foga in till exempel tacksägelser eller bön för döpta i bönen eller efteråt, säger hon. Det är också fullt möjligt att vara fler som delar på sjungandet av bönen.