Prästen får lämna Bräcke diakoni

Helene Mellström, vd och direktor, Bräcke diakoni. Till höger, huvudkontoret i Göteborg. Foto: Bräcke diakoni

Bräcke diakoni gör sig av med sin präst. Intäkterna täcker inte längre alla stabsfunktioner. ”Just nu måste vi prioritera vår kärnverksamhet som är vård och omsorg", säger Helene Mellström, direktor och vd för stiftelsen.

Bräcke diakoni är en idéburen organisation med sin grund i en kristen människosyn. Men stiftelsen är ingen kyrka och behöver därför inte någon präst, enligt direktorn. Tre heltidstjänster har förhandlats bort i en stor omorganisation, bland annat försvinner prästtjänsten.

– Det här var mitt drömjobb när jag fick det. Jag kände att här passar jag, här kan jag göra nytta. Frågan är inte om Bräcke diakoni måste ha en präst, utan om Bräcke vill ha en präst? En präst kan tillföra teologisk reflektion och stöttning på exempelvis hospice, säger prästen Agneta Glemme, som i april skulle ha varit på Bräcke diakoni i två år men snart kommer att lämna sin tjänst i samband med neddragningarna.

En fjärdedel av tjänsten har Agneta Glemme varit på hospice där hon haft själavård och samtal med gästerna, övrig tid har hon bland annat lett andakter, meditationer och mässor, stöttat personalen, boende, deltagare i daglig verksamhet och närstående samt i övrigt ansvarat för kyrkan. Hon har sett sitt uppdrag som präst på Bräcke som en trovärdighetsfråga med det grundvärde som en präst kan erbjuda, som möjligheter till bikt, den absoluta tystnadsplikten och nattvardsgång.

I våras tillträdde Helene Mellström som direktor och vd. Hon beklagar att Bräcke inte längre kan behålla sin präst.

– Vår präst har varit viktig för oss, inte minst på vårt hospice. Men det är kommunerna som finansierar vår verksamhet och de betalar inte för att hålla en präst. Våra intäkter via vårdavtalen täcker inte dagens stabsfunktioner och det innebar att vi måste se över vår organisation, säger hon.

Svenska kyrkans församlingar i Göteborg var tidigare en enda samfällighet med gemensam ekonomi och administration. Vid förra årsskiftet delades Göteborgs kyrkliga samfällighet upp i sex pastorat och tre fristående församlingar som själva beslutar om sin egen ekonomi.

– Dessa pastorat och församlingar har valt att inte stödja Bräcke diakoni på samma sätt som tidigare. Med tappade bidrag måste vi se över ekonomin. Eftersom vi är en diakonal verksamhet så väljer vi nu att lägga fokus på våra diakonerna, fortsätter Helene Mellström.

Thomas Söderberg, vice vd i Bräcke diakonis styrelse och biskop emeritus, anser inte heller att en prästtjänst behövs i dagens verksamhet, särskilt sedan Bräckes uppdrag att utbilda diakoner flyttades till Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

– Det är Bräckes diakoner som kan bistå med att söka kontakt diakonalt och pastoralt med de lokala församlingarna. Det är de diakonala krafterna som är utgångspunkten. Till styrelsearbetet kan jag bidra med mitt perspektiv.