Solkraft är hett i stiften

Anneli Kihlstrand, Ensos ordförande, säger att nästa steg för kyrkan är solkraft. På bilden Värö-Stråvalla församlings solcellsanläggning. Foto: Leif Mohlin, Lasse Bengtsson

Många vill satsa på solen. Det visade sig under en konferens om förnybar energi i Svenska kyrkan.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Anneli Kihlstrand, Ensos ordförande, säger att nästa steg för kyrkan är solkraft. På bilden Värö-Stråvalla församlings solcellsanläggning. Foto: Leif Mohlin, Lasse Bengtsson

Enligt Svenska kyrkans färdplan för klimatet så ska kyrkan satsa på förnybara energikällor. Det är en uppmaning som stiftens egendomsförvaltningar har tagit till sig. När Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (Enso) bjöd in till konferens med fokus på förnybara energikällor var solkraften i fokus. Anneli Kihlstrand, Ensos ordförande, säger att mycket just nu talar för att nästa steg för kyrkan är solkraft.

Undersöker affärsmöjligheten

- Vindkraft har vi arbetat med ganska länge, med varierande resultat. Solkraften har kommit på senare tid, och vi tror att det är värdefullt att vara med i utvecklingen nu, säger hon.

I dag är det vanligt att villaägare monterar solceller på taket. Egendomsförvaltningarna är också intresserade av solceller, men i större skala, i form av solkraftsparker.

- Vi vill undersöka hur affärsmöjligheterna ser ut för oss, säger Anneli Kihlstrand.

Svenska kyrkan har genom prästlönetillgångarna möjlighet att arrendera ut mark till företag som anlägger och driver egna solkraftsparker, eller så kan kyrkan låta uppföra och driva egna parker.

Investera i andra stift

- Det senare innebär en större risk, men också en möjlighet till större intjäning, säger hon.

Men det är inte säkert att alla stift har mark som är lämplig för solkraftsanläggningar. Under konferensen samtalade man om samarbeten över stiftsgränser, att till exempel Lunds stift skulle kunna investera i solkraft i Skara. Anneli Kihlstrand tror att sådana lösningar ryms inom det nuvarande regelverket.

- Men vi har tillställt kyrkostyrelsen frågor om det, för vi vill att det ska vara tydligt. Men vi har inte hunnit få svar än, säger hon.

Förnybar framtid

I den senaste tidens energidebatt har de förnybara alternativen hamnat i skuggan av kärnkraften. Men även om det kommer att uppföras nya kärnkraftverk så är Anneli Kihlstrand övertygad om att förnybar energi har framtiden för sig.

- I allra högsta grad. Även kärnkraft är ju en ändlig resurs, säger hon.

Fakta: Svenska kyrkan och elproduktion

Enligt Svenska kyrkans färdplan för klimatet ska kyrkans verksamhet vara klimatneutral till år 2030. Ett etappmål i Svenska kyrkans färdplan för klimatet är att främja produktion av förnybar el. 

Till 2027 ska Svenska kyrkan uppnå följande:

- Den totala årliga produktionen av förnybar el (sol och vind), från egna anläggningar inom Svenska kyrkan ska ha ökat med minst 85 GWh under etappen, så att den egna förnybara elproduktionen vid etappens slut motsvarar minst en tredjedel av Svenska kyrkans elanvändning.

- Den relativa ökningen av installerad effekt solel i Svenska kyrkan överstiga ökningen för Sverige i stort under etappen.

Fakta: Prästlönetillgångarna

  • Utgörs av cirka 530 000 hektar, 1,3 procent av Sveriges landareal.
  • Cirka 470 000 hektar är skogsmark, vilket gör Svenska kyrkan till den femte största skogsägaren i Sverige.
  • Betes- och åkermark: cirka 46 000 hektar, som arrenderas ut.
  • Prästlönefondkapitalet uppgick till 4,0 miljarder kronor år 2022.
  • Avkastningen från dessa tillgångar brukar årligen uppgå till omkring 500 miljoner kronor som används i den kyrkliga verksamheten.
  • Förvaltas av stiften.

Källa: Svenska kyrkan