Diakoner är vana att ställa om och utgå från den situation som råder också i så kallade kristider, skriver debattören som inte känner igen bilden av en osynlig kyrka under pandemin.
När professor Brodd i Kyrkans Tidning beskriver en iakttagelse vad gäller ”kyrkornas osynlighet under pandemin” och skriver att ”präster, pastorer, diakoner och ordensfolk försvann in i karantän ” så är min förhoppning att detta handlar om forskning på andra kyrkor än Svenska kyrkan.
Jag har under denna så kallade pandemitid haft fler kontakter med forskare än tidigare och alla är intresserade av att höra hur det diakonala arbetet har ställt om snarare än ställt in.
Om forskningen som professor Brodd hänvisar till enbart hade handlat om prästernas roll i pandemin så hade jag kanske inte reagerat. Det kan finnas en tendens att många präster lite enögt enbart ser hur gudstjänsterna förändras, då till det sämre, med antingen färre tillåten mängd i kyrkan eller inga personer alls närvarande enbart webbsändning (där trots allt fler än någonsin är med).
Men vad gäller det diakonala arbetet så är diakoner, precis som vanligt, vana att ställa om och utgå från den situation som råder också i så kallade kristider. Detta är en del av diakonalt arbetes signum (ora et labora, eller hur).
Så professor Brodd, välkommen till Malmö pastorat för att ta del av ett aktivt diakonalt arbete, som till exempel matutdelning, medicinuthämtning, samtalsstöd, extra telefontider, hjälp med ansökningar om fondmedel, mötesplatser utomhus, själavårdssamtal utomhus under promenader, upprättande av telefonkedjor, öppna mötesplatser för missbrukare och hemlösa (precis som vanligt) och så vidare.
Många av dessa aktiviteter sker också i nära samarbete med andra organisationer som exempelvis Röda korset, Skåne stadsmission, Rädda Barnen, Fryshuset (som just nu har lånat pastoratets cykel för att dela ut mat) och Islamic relief. Jag har även varje vecka en avstämning med några förvaltningschefer i Malmö stad där vi går igenom läget och ser hur vi bäst samspelar inom våra olika roller.
Just nu tror jag att en majoritet av Malmö pastorats diakoner har mer att göra än någonsin och samspelar också därmed med alla goda krafter i samhället. Precis som vanligt.
Ninni Smedberg
arbetsledande diakon i Malmö pastorat och samordnare av det diakonala arbetet i pastoratet
LÄGG TILL NY KOMMENTAR