Svenska kyrkans skogar intresserade länge bara de närmast sörjande, men genom fokuset på klimat och biologisk mångfald har de nu hamnat i centrum av en polariserad debatt.
När Göran Enander presenterade den av kyrkostyrelsen tillsatta skogsutredningen var det därför väntat att förslagen skulle få både ris och ros. Den hårdaste kritiken kommer från de som försvarar dagens skogsbruk, och som bland annat oroas över att en omläggning ger en betydligt lägre ekonomisk avkastning i framtiden.
Går i linje med kyrkomötets motion
Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen, är ändå något förvånad över den uppståndelse som förslagen har väckt. Att skogsutredningen skulle föreslå en omläggning av skogsbruket menar hon var ganska väntat.
- Om man läst utredningsdirektiven så är det tydligt att det kommer att bli förändringar. Det är också helt i linje med den motion som kyrkomötet antog, vilken låg till grund för utredningen, säger hon.
Enligt Wanja Lundby-Wedin har somliga inom stiftens skogsförvaltningar och kyrkopolitiken tolkat skogsutredningen som ett underkännande av det nuvarande skogsbruket.
- Så är det inte, det vill jag betona. Vi har hög kompetens inom skogsförvaltningen och de har gjort ett bra jobb, precis enligt de riktlinjer som vi har, säger hon.
Andlig och social hållbarhet

Enligt den nuvarande skrivningen i kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna, där huvuddelen av kyrkans skog ingår, förvaltas med målet att nå en hög ekonomisk avkastning. Göran Enander föreslår, i enlighet med direktiven, en skrivning där värden som ekologisk, social och andlig hållbarhet ges stor vikt.
- Jag tror att när detta får sjunka in så inser man att det inte är en kritik mot det som varit, utan att vi gör någonting nytt. Och där är det väldigt viktigt att våra experter känner glädje över att få vara med och utforma detta, säger hon.
Wanja Lundby-Wedin betonar att utredningen fortfarande är ute på remiss, och att kyrkostyrelsen inte tagit ställning till utredarens olika förslag.
- Men utredaren har verkligen följt direktiven och det är vi glada för, säger hon.
Liknar färdplan för klimatet
En oro som luftats är att skogsförvaltningen nu kommer att bli mer centraliserad. Wanja Lundby-Wedin tror att det är en överdriven farhåga. Hon ser paralleller till kyrkans färdplan för klimatet, som har gemensamma, nationella mål men där besluten fattas i stift, pastorat och församlingar. På ett liknande sätt kan det få vara med skogsbruket.
Så man kan skydda olika mycket skog i olika stift till exempel?
- Det föreställer jag mig. Den skyddsvärda skogen, var finns den? Hur mycket finns det i respektive stift? Det är ju sådant man måste titta på, säger hon.
En annan fråga är de minskade intäkterna när skogsbruket läggs om. Göran Enander uppskattar kyrkans årliga intäktsminskning till omkring 100 miljoner kronor, något han menar kyrkan har råd med. Hon tror också det utrymmet finns.
- Göran Enander föreslår ett solidariskt system där vi alla är med och bidrar till att kompensera de församlingar vars inkomster från prästlönetillgångarna i så fall skulle minska. Vi får ta oss det utrymmet för det är en så viktig fråga.
Hon tror att andra stora skogsägare, som i dagsläget inte vill lägga om sitt skogsbruk, med tiden kommer att följa Svenska kyrkan.
- Vi kanske kan gå lite före.