En guldgruva för den som vill förstå historien

Bok: 12 kvinnors kallelse. Kyrka och samhälle i förändring 1900-1950

Författare: Susanne Wigorts Yngvesson och Mia Lövheim (redaktörer)

Förlag: Verbum

De senaste åren har sett en formlig flod av böcker som skildrar det tidiga 1900-talets kvinnohistoria: Katarina Wennstams deckarserie Sekelskiftesmorden, Fatima Brenners Ett jävla solsken och Ligan om kvinnliga journalister för att nämna ett par exempel. 

Det var onekligen en dynamisk och spännande tid, med framtidstro då allt tycktes vara möjligt, med stora omvälvningar i samhället – och i kyrkan.

Nu har några av de kvinnor som var med och förändrade såväl kyrkan som kvinnors ställning i den under 1900-talets första hälft fått sin egen bok: 12 kvinnors kallelse. 

Det är kanske symptomatiskt att för mig, som under nästan hela mitt liv har intresserat mig för kvinnokampen under just denna epok, är fem av dessa kvinnor helt okända, några känner jag till något om medan tre är sådana jag har djupare kunskap om. 

Jag noterar samtidigt att det efter genomläsning är dessa tre jag finner mest intressanta: Ester Lutteman, Emilia Fogelklou och Ebba Pauli, som boken också ger nya perspektiv på.

Det som förenar dem är att de är gränsgångare, kvinnor som inte riktigt funnit sig till rätta innanför ett kyrkligt staket – även Ester Lutteman som var fast förankrad inom kyrkan och luthersk teologi såg sig till sist nödsakad att kliva ut för att vara trogen sig själv och sin tro.

De övriga porträtterade kvinnorna hade en mer självklar hemvist inom kyrkan, samtidigt som de på olika sätt arbetade för förändring, både av institutionen och av kvinnors möjligheter inom den. 

Av de kvinnor som var okända för mig fastnade jag särskilt för Anna Sörensen, som var en drivande kraft i reformeringen av kristendomsundervisningen som på en gång vetenskapligt baserad och öppen för elevens eget sökande.

Sörensen är en av flera lärarinnor i boken som ger en bild just av hur pedagogiken förnyades under denna tid. Något som återkommer i många av biografierna är Anna Sandströms lärarinneseminarium som lärde ut reformpedagogik. 

Apropå reformpedagogik studsade jag lite inför stavningen i citaten ur Ingeborg Wikanders brev (till exempel järta, jick) – och gissar att hon hörde till dem som propagerade för den radikala stavningsreform som inte genomfördes fullt ut.

Wikander var en central gestalt i uppbyggnaden av den kristna studentrörelsen, en av tidens viktiga rörelser. 

Andra rörelser som kvinnorna var aktiva i att bygga upp, och som består än i dag är de olika samfundens kvinnoorganisationer, Kristna kvinnors samarbetskommitté (nu Sveriges ekumeniska kvinnoråd) Internationella kvinnoförbundet för fred och grihet, Svenska kvinnors missionsförening (nu Kvinnor för mission) och Förbundet kristen humanism.

Ett tidstypiskt drag som lyfts fram i flera av porträtten är att rollen som maka och mor var central för flera av kvinnorna. Några av dem hade i egenskap av biskopinnor en maktposition att verka utifrån. 

Det var både en strategi att genom att anknyta till en traditionell roll arbeta för förnyelse, men också en djup övertygelse som låg i samklang med tidens särartsfeministiska tankar. ”Samhällsmoderlighet” var ett begrepp som Ellen Key lanserade: att kvinnors engagemang i samhället hade sin utgångspunkt i deras erfarenhet av moderskap och de värden som det stod för.

Boken hålls samman av att de 12 skribenterna har förhållit sig till gemensamma frågor om de olika kvinnornas agenda, resurser, bakgrund, nätverk och strategier. Just nätverken görs tydliga genom att det framgår hur de samverkade och interagerade med varandra, både i organiserad form och genom personliga relationer. 

Skribenterna har också valt att fokusera på någon aspekt av kvinnornas liv och verksamhet som naturligtvis är långt mer omfattande än vad som kan fångas på ett 15-tal tryckta sidor: en resa, några kyrkomötesfrågor eller lärarinnekallet. 

Begreppet kall är också, som titeln antyder, något som boken lyfter fram – kallelsen som i luthersk förståelse är bredare än den till kyrkliga ämbeten.

Boken är tilltalande formgiven, en vinjett med ett foto, ett citat och ett kort ”CV” inleder varje kapitel. Fotona återfinns också på omslaget, tidstypiskt kolorerade. 

Boken är en guldgruva för den som vill förstå något om de förändringar i kyrka och samhälle som fört oss dit vi är i dag, och kristna kvinnors roll i dem.