essä
”Låt oss bygga upp kyrkan”
Franciskusjubileet har inletts i Arboga. Johan Linnman, präst i Arbogabygdens församling, skriver om Franciskus betydelse för bygden. Och hur vi människor kan bidra till det goda.

1226 dog ”Guds lille fattige”, den helige Franciskus av Assisi. Få helgon är i dag så välkända och aktuella i vår kyrka som just han. Här i Arboga firar vi gudstjänster flera gånger i veckan i den gamla klosterkyrka som Franciskus lärjungar lät bygga när de kom till Arboga redan i slutet av 1200-talet.
I ett av kyrkans kor finns målningar som berättar om de viktigaste episoderna i Franciskus liv. De anses vara de bäst bevarade Franciskusmålningarna norr om Alperna. Vi som arbetar och leder gudstjänster i denna kyrka känner glädje och stolthet över att ha en så stark och levande historisk koppling till våra franciskanska rötter.
”Bygg upp min kyrka” var det budskap som Franciskus fick höra i den förfallna kyrkan San Damiano i Assisi. Vi känner till hur han tolkade budskapet konkret och fysiskt. Han sålde sin pappas tyger och köpte färg och murbruk för att restaurera kyrkan.
Här i Arboga lekte vi också ett tag med tanken att ”återbygga” det kloster som förstördes under reformationen. Hur spännande hade det inte varit för vår lilla stad om vi åter kunde sätta den på kartan som ett franciskanskt historiskt centrum där vi kunde ta emot pilgrimer och turister och visa upp vår anrika historia!
Vi börjar dock i det lilla och tillsammans med andra aktörer i vår kommun lyfter vi vårt franciskanska arv. Från och med den 4 oktober i år och under hela 2026 firar vi 800-årsminnet av Franciskus med olika arrangemang.
Vi påminner oss om vad Franciskus verkligen upptäckte: Att bygga upp kyrkan handlar inte främst om sten och färg utan också om något helt annat.
Som medarbetare i Arbogabygdens församling har vi sedan några år fördjupat oss i våra franciskanska rötter och vi har som mål att all vår verksamhet ska genomsyras av en franciskansk anda. Allt från att våra kyrkogårdar ska bli fossilfria till att vår församling bidrar till fred, frid och allt gott i diakoni, gudstjänst, undervisning och mission.
Ett pedagogiskt syfte med helgon som förebild är just att de inte är Jesus. Helgonen visar med sina liv att vi vanliga dödliga också kan göra stor skillnad och bidra till det goda. Helgonen visar också tydligt på Kristus.
Det betyder i förlängningen att helgon som förebild innebär att ha Jesus som förebild. Och helgonen påminner oss om att det är möjligt att leva ett kristet liv även under svåra förutsättningar.
Det lärande som vi påbörjat handlar om att i berättelserna om Franciskus finna inspiration till det vår kyrka behöver vara och göra i dag, konkret i vår församling.
Fem nyckelord som vi har valt att fördjupa oss i är enkelhet, kallelse, ekologi, närhet och glädje.
Hela franciskusberättelsen inbjuder dock till både reflektion och handling. Några exempel: Hur låter vi vår församling vara en kreativ plats som stimulerar till skapande? Hur kan poeten Franciskus inspirera oss till mer musik och lovsång i kyrkan?
Franciskus hoppade ner från sin häst och omfamnade en leprasjuk. Han tillbringade sedan tider av sitt liv bland dessa i utanförskapet. Vilka hästar behöver vi stiga ned ifrån för att se vår församlings invånare? Vågar vi dela mer av vår tid med dem i utanförskap?
Franciskus pratade inte om djur och natur utan till dem. Vad lär han oss om vår relation till skapelsen? Vad säger djuren och vattnet och solen till oss när vi börjar lyssna?
Franciskanerna hälsar varandra med orden Pax et bonum, fred och allt gott. Arboga har en lång historia av försvarsindustri. Men här finns också en parallell historia av ickevåld i Franciskus anda.
Hur förenar vi dessa delar av vår historia? I Arboga finns till exempel en fredspark med vapen omsmidda till fredskonst. Här finns också ett tekniskt Saab-gymnasium där framtidens ingenjörer får en grundläggande utbildning.
Vad spännande om kyrkan kan få bidra till en konstruktiv dialog mellan försvar och försvarsindustri och civilsamhället. Fred byggs till syvene och sist inte av vapen utan av människor.
Under brinnande korståg sökte Franciskus upp den muslimske sultanen och sökte samtal och förståelse. Det sägs att de blev goda vänner med ömsesidig respekt för varandra.
Hur bidrar vi i kyrkan till dialog i samhället? Hur blir vi en mötesplats för olika människor? I all enkelhet har vi öppnat ett kafé i vår kyrka där möten kan ske.
I ett större perspektiv vill vi vara ekumeniska. För några år sedan deltog kardinal Arborelius i en gudstjänst här den 4 oktober och reflekterade över Franciskus kristuslikhet. Och liksom för Franciskus kan dialogen inte stanna inom den kristna familjen utan måste söka sig utanför vår egen trosåskådning.
Självklart lyfter vi fram även Sankta Claras mod och medarbetarskap även om clarissorna inte etablerade sig i Arboga. Vi strävar efter att vara en jämställd kyrka.
Hur är vi det?
Franciskus var en rikemansson. Han bryter upp från sitt gamla sätt att leva och hittar en ny inriktning på sitt liv.
Vad betyder omvändelse i dag? Vågar vi som kyrka och enskilda kristna vända om och leva mer solidariskt, mer i ödmjukhet och mer i enkelhet?
Franciskus gjorde sin omvändelse under lovsång och glädje. När vi ser på honom tycker jag mig se en levnadsglad person.
Kan vi rent av knyta an till narrens roll under medeltiden och som kyrka med ett underifrånperspektiv stå upp för de maktlösa mot vår tids makter och herravälden?
Franciskus solsång utstrålar tacksamhet och glädje. Hur öppnar vi som kyrka upp för mer glädje? Vi vill gärna ha mer skratt och humor i vår kyrka.
Franciskus gjorde den första julkrubban med levande djur och människor. Han ville visa hur fattigt och enkelt det var vid Jesu födelse. Vi planerar att göra en levande julkrubba i år och samla in pengar till Act Svenska kyrkan för att påminna oss om den utsattheten som barn i Betlehem och på många andra platser lever i i dag.
När vi i dag berättar om Franciskus som förebild gör vi det sällan som om hans celibat också är förebildligt. Jag fick den frågan av våra ungdomar: Ska vi också leva i celibat? När vi talar om Franciskus celibat kan vi kanske lyfta fram alternativa familjeformer. Att leva i kollektiv, att leva ensam eller i familjer av olika formation är personliga val vi kan göra och oavsett val kan vi bidra till samhällets goda.
Bara några år efter Franciskus död hade hans rörelse nått stora delar av Europa. Gråbröderna banade ny väg för missionen genom att finnas i växande städer och handelsplatser.
Visst kan vi inspireras också av detta? Och våga berätta om vår tro på de nya mötesplatser som finns i dag. Sociala medier är naturligtvis en sådan plats. Vilka andra ställen kan finnas?
Uppe i bergen utanför Assisi drog sig Franciskus regelbundet undan för att leva och be i stillhet. Kraften kommer inifrån i bön och samtal med Gud. Franciskus kan inspirera oss till andlig fördjupning och mognad. Stress och utbrändhet hotar vårt samhälle på alla nivåer och även vår kyrka. Vart drar vi oss tillbaka? Var finner vi vår återhämtning och vila?
Varje människa är ett mysterium. Franciskus likaså. Vårt syfte i Arboga är inte att sätta honom på en piedestal och tillbe honom. Men hans rörelse har satt spår i vår historia. Inte bara i Arboga utan på många platser i Norden och runt om i vår värld.
Inspirationen till förnyelse och omvändelse finns inte bara i samtidens utmaningar, utan är en del av våra rötter. Rötter som vi i Arboga är stolta över.
Låt oss fira 800-årsjubileet tillsammans. Inte främst med monument utan för att bygga upp vår kyrka med hopp och framtidstro för världens skull.