Ny verklighet för kyrkan ger ny teologi

För sin avhandling har Andreas Holmberg, Stockholms blivande biskop, studerat två svenskkyrkliga församlingar i utpräglat mångreligiösa och mångkulturella kontexter. En del av intervjuerna har han gjort i Skärholmen i södra Stockholm. Foto: Lars Rindeskog

Vad händer med Svenska kyrkan när allt fler i församlingarna har sin bakgrund i andra kyrkor och till och med i andra religioner? Hur påverkar det Svenska kyrkans identitet?

Nyligen lade Andreas Holmberg fram sin avhandling om Svenska kyrkan som folkkyrka i ett nytt landskap. I september vigs han till Stockholms nya biskop.

Ännu återstår flera månader innan Andreas Holmberg får ta upp biskopsstaven och börja leda sin hjord, men den senaste tiden har han ändå levt i starkt strålkastarljus. I slutet av mars la han fram sin avhandling i systematisk teologi vid Åbo akademi vilket gett eko på båda sidor av Östersjön.

Vid hittills omkring 35 tillfällen har han föreläst om sitt forskningsprojekt som redovisas i den 384 sidor långa avhandlingen, Kyrka i nytt landskap: En studie av levd ecklesiologi i Svenska kyrkan.

Exempelvis på diakon- och prästmötet i Stockholm höll han ett seminarium där han frågade deltagarna hur många som möter människor från icke-kristna trostraditioner i sina hemförsamlingar. Tre av fyra svarade ja. Nio av tio uppgav att de i sin församlingsgemenskap har människor från andra kyrkotraditioner. Detta är en viktig del av det nya landskapet för Svenska kyrkan, konstaterar Andreas Holmberg.

Han har studerat två svenskkyrkliga församlingar i utpräglat mångreligiösa och mångkulturella kontexter, Bergsjöns kyrka och Vårby gårds kyrka, där tillhörigheten till Svenska kyrkan ligger på mellan 15 och 20 procent.

Första fröet till avhandlingen såddes när Andreas Holmberg arbetade som präst i Norra Botkyrka söder om Stockholm. Vid sidan om Svenska kyrkan fanns ytterligare tio kristna kyrkor, tre moskéer och ett buddistiskt tempel. Allt mer sällan fick Svenska kyrkan komma på besök till de 14 grundskolorna för att berätta om sitt arbete. Till slut var skolportarna stängda för Svenska kyrkan och endast en skola höll sina avslutningar i Botkyrka kyrka. Och på ungdomskvällarna i den svenskkyrkliga församlingen kom många ungdomar från andra trostraditioner.

– Jag frågade mig: ”vad är vi nu?”. Svenska kyrkans självbild utmanades och min magkänsla sa mig att det här var mycket viktigt att titta på. Vi är tvungna att hitta ett trovärdigt och relevant sätt att vara kyrka på i den nya kontexten.

En av huvudpunkterna i Andreas Holmbergs avhandling är att teologi skapas mitt i församlingslivet.

– Många gånger skiljer man på teologi och det församlingsarbete vi gör i församlingen. Men det som görs i församlingen är levd teologi. Det handlar om allt från gudstjänster till hur man möblerar, arkitekturen, vem som får göra vad, vad vi sätter på väggarna och så vidare.

I svenskkyrklig teologi är församlingsgemenskapen ofta förbisedd och teologiskt obearbetad, säger Andreas Holmberg. Vår förståelse av gemenskap i kyrkan behöver fördjupas eftersom det finns olika sorters gemenskap i en församling, och eftersom församlingsgemenskapen fyller olika funktioner för människor.

Andreas Holmbergs forskning visar att gemenskap är central i den levda teologin han studerat och därför anser han att relationerna måste sättas i förgrunden. Svenska kyrkan kränger mer och mer av sig sin myndighetskostym och lär sig att släppa en del av kontrollen till förmån för tillit: till andra människor, till andra aktörer i samhället, till Gud.

– Vi har en rörelse bort från den gamla självtillräckligheten. Vi bygger Guds rike, eller med sekulära ord ett bättre samhälle, tillsammans med andra.

Svenska kyrkans självbild utmanades och min magkänsla sa mig att det här var mycket viktigt att titta på. Vi är tvungna att hitta ett trovärdigt och relevant sätt att vara kyrka på i den nya kontexten.

Och redan ser han i församlingar som till exempel Botkyrka att Svenska kyrkan blivit ett hem och ett växthus där kristna från många olika samfund samlas och vill vara kyrka tillsammans, en kyrka. Att det är en evangelisk-luthersk kyrka spelar för många inte så stor roll, utan det viktiga är att det är en kristen församling. Det räcker. Alla blir en del av gemenskapen och ”de” blir en del av ”vi”. Ekumeniken har flyttat in i gemenskapen, vilket Andreas Holmberg i sin avhandling beskriver som kyrkfolksekumenik, ett snabbt växande fenomen.

– Efterhand går många med i Svenska kyrkan. I det jag beskriver som framväxten av pankristna gemenskaper är det samtidigt viktigt att vi inte ägnar oss åt proselytism, det vill säga att aktivt sträva efter att dra personer från sina ursprungssamfund.

Andreas Holmberg kallar sig själv för en teologisk hybrid. Sprungen ur en högkyrklig miljö med ett gudstjänstliv med rik liturgi, mötte han under sin prästutbildning på Johannelund den lågkyrkliga traditionen med innerlighet och stort lekmannaengagemang.

– Olikheterna är som syskon i en familj, som blommorna i samma bukett.

Till buketten har han även lagt befrielseteologi som han fördjupade sig i under teologistudierna och även studerat i Indien.

– Frälsningen ligger inte bara på andra sidan döden, utan Guds rike bryter igenom och tar plats redan här och nu. Gud är djupt engagerad i livet här. Tillsammans och med Guds hjälp är vi kallade att förändra världen. Det är perspektiv som jag bär med mig från befrielseteologin.

I buketten finns också den ignatianska spiritualiteten samt starka influenser från den ekumeniska rörelsen.

– Den ignatianska spiritualiteten har format mig mycket under de senaste dryga tio åren. Jag går i andlig vägledning och övar mig ständigt i det som betonas i den ignatianska traditionen: att söka och finna Gud i allt, att Gud ger sig till känna genom allt det vanliga och vardagliga. Jag är präst i en evangelisk-luthersk kyrka, men bär ekumeniken i mig och känner mig i många avseende som det jag i avhandlingen kallar pankristen.

Hur vill du vara andlig ledare i stiftet?

– För att vara en andlig ledare behöver du själv låta dig ledas av Kristus. Att följa Kristus är utgångspunkten för allt andligt ledarskap. Att leva i bön, både att be för andra, men också att bara vara i Kristi närhet, är viktigt. Andligt ledarskap förutsätter också ett liv i och med bibelordet. För en präst, också för mig, är det så lätt att Bibeln bara blir ett arbetsredskap.

– För mig är andligt ledarskap att omge sig med kloka, goda personer som bjuder motstånd och ger perspektiv, och att själv gå i andlig vägledning. När det gäller ledarskap tror jag att vi i Svenska kyrkan tagit för mycket intryck av managementfilosofier. Vi borde i större utsträckning inspireras av Bibeln där det finns gott om exempel på ledarskap som vi kan lära av.

Du sa tidigare att det skulle märkas att Stockholm fått en ny biskop genom församlingarna, att du själv inte skulle märkas så mycket.

– Jag kommer inte att ducka för den offentliga rollen. Jag tycker att biskopens röst är viktig i det offentliga samtalet, men jag tror att en enskild biskop har begränsade möjligheter att driva opinion. Tillsammans, flera biskopar, i Sveriges kristna råd eller tillsammans med företrädare för andra religioner, kan man uträtta desto mer.

Fakta: Kyrka i nytt landskap

Andreas Holmberg
Artos Academic

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.