För drygt tio år sedan var Lerums kyrka förvandlad till en byggarbetsplats när en av de största kyrkorenoveringarna någonsin i landet genomfördes. Den gamla 1600-talskyrkan genomgick en total makeover.
Eftersom taket hade läckt och fukt trängt in under putsen – taket är målat med en oljefärg – hade färgen luckrats upp. Därför fick konservatorerna börja sitt arbete med att fästa färgflagor med lim och värma ner det med en värmespatel.
Sedan kunde de med oändligt försiktiga och varsamma händer tvätta och skrapa bort den smuts som samlats under hundra års tid på Reinhold Callmanders unika muralmålningar i taket på kyrkan. De smutsiga, nästan hotfulla molnen, som änglar och evangelister svävar över, blev skinande vita under konservatorernas skalpeller. Himlen blev ljus och vacker, färgprakten slående.
I praktverket Mellan himmel och helvete – Bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697–1812 är Lerums kyrka en av de 60 kyrkor som uppmärksammas. I boken kan man ogenerat frossa i vackra bilder av kyrkorum som får en att nästa kippa efter andan. Det är inte sparsmakat och avskalat. Tvärtom.
Vill man ha mer än bilder bjuder verket dessutom på viktiga texter om kyrktakens historiska bakgrund och om kyrka, bild och tro – en bildningsresa i miniformat.
Boken är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs stift och Västarvet.
Ett annat praktverk med kyrkliga förtecken ägnas helt åt Bromma kyrka i Stockholms stift. Under 2018 firar kyrkan 850-årsjubileum och boken är just en jubileumsvolym som lyfter fram Bromma kyrka både som byggnad och fenomen. Den omfattande volymen rymmer mängder av vackra bilder och 18 författare har bidragit med 20 kapitel om allt ifrån Bromma socken under medeltiden till en artikel av stiftsantikvarie Rickard Isaksson med rubriken ”Från nationalstatstänkande till queer-perspektiv – Om hur Svenska kyrkan kan arbeta med historia och kulturarv”.
Frågorna om vem som byggde Bromma rundkyrka och varför, tas självklart upp i boken, men utan att ge tvärsäkra svar: den fråga som låter sig besvaras med någon form av sannolikhet är att rundkyrkan var en byggnad för förvaring.
Men säkert som amen i kyrkan är däremot att Albertus Pictor har målat bilden av Marias föräldrar, Anna och Joakim, som är placerad i valvet mellan långhus och rundhus. Men Pictor, den mest kände målaren under svensk medeltid, har målat fler bilder än så i Bromma kyrka och om det berättar Pia Bengtsson Melin, filosofie doktor i konstvetenskap. Pictor blandar högt och lågt, sakralt och profant, och en målningssvit visar Jesu passionshistoria kryddad med märkliga fåglar, narrar, lekare och en djävul som är klädd i en strutliknande hätta.
Boken är utgiven av Svenska kyrkan/ Bromma församling.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR