Kyrkans ideal är också folkets

– Den kraftfulla värderingsförändring som skett i västvärlden och tydligast i Norden, syns bland annat i vad människor tycker att det är viktigt att förmedla till sina barn. I många samhällen är det religion och lydnad, i Norden betonar vi att barnen ska tänka och agera självständigt på ett ansvarsfullt sätt, säger Bi Puranen, forskare på Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för den globala undersökningen World Values Survey.

Undersökningen visar att svenskarna har de mest sekulära och rationella värderingarna i världen och att de betonar individens fri- och rättigheter mest.

– Nu kommer många män-niskor hit från andra länder, de har med sig mer traditionella normer som kommer att påverka befolkningens samlade värderingar en kortare tid. Men på 20 år kommer många unga att socialiseras in i de nordiska samhällena i skolan, bland andra unga, de tar över de sekulära uppfattningarna, säger Bi Puranen.

Det finns en stark global trend bland unga, främst i västvärlden och Asien, att betona frihet; rätten att fatta egna beslut, tänka sina egna tankar, och med detta följer tolerans och acceptans av dem som är annorlunda och väljer andra livsformer än de traditionella.

– Trots att människor går mindre i kyrkan har betonandet av att ta ansvar och bry sig om varandra inte minskat, utan snarare ökat.

Skulle svenskarnas värderingar förändras om kyrkan blev mer perifer?

– De finns ju där hela tiden, de är så välgrundade att de inte försvinner även om kyrkan skulle försvinna.

Menar du att kyrkan har impregnerat och präglat det svenska samhället?

– Jag skulle säga att det inte är kyrkans värderingar utan människornas. Vi har mycket som gör oss annorlunda mot andra delar av världen; känslan för naturen, att barnaga och misshandel av kvinnor är förbjudet. Kyrkan har varit en av de viktiga aktörerna i formandet av våra värderingar, de försvinner inte om en institution skulle passiviseras.

Men Bi Puranen ser inga skäl till att kyrkans kräftgång måste fortsätta.

– Kyrkans grundläggande värderingar, människokärlek och ickevåld, är grundläggande i samhället också. Behovet av symboler är stort, liksom behovet av att livets högtidsstunder bekräftas. Så om kyrkan är öppen för de allt starkare frihetliga normerna kan kyrkan fortsätta att ha en roll, säger hon.

Anders Bäckström är professor emeritus i religionssociologi och tidigare präst. Han säger att forskningen visar att färre män-niskor säger sig tro och att gudstjänstbesöken minskar i västra Europa.

– Sekulariseringen är inte fullt så omfattande och religionen är inte på väg att försvinna helt, som man tidigare har trott, säger han.

Nordvästeuropas majoritetskyrkor har fortfarande kvar delar av sin samhällsställning och sina relationer till staten. För att möta människors behov utvecklar samhället existentiella och andliga verktyg för pedagogik och vård i skolor, sjuk- och äldreomsorg och fängelser. Och religionen har blivit mer synlig och aktuell i politiken – nu måste politikerna väga värden som yttrandefrihet och religionsfrihet mot varandra.

Anders Bäckström är försiktigt optimistisk när det gäller Svenska kyrkans medlemstal.

– Jag tror att en utplaning kan ske vid femtioprocentsnivån. Men prognosen är osäker.

Bedömningen grundar han delvis på att så stor andel av befolkningen – 70 procent – känner samhörighet med Svenska kyrkan, trots att bara omkring 30 procent av svenskarna definierar sig som religiösa och drygt 65 procent är medlemmar.

– Samhörigheten ger en trygghet och tillhörigheten ger en mjuk identitet, som kommer att fortsätta att ha betydelse.

Dessutom finns en företeelse som kallas ”vicarious religion”, ställföreträdande religion.

– I lutherska länder delegerar stora befolkningsgrupper den religiösa aspekten av sina liv till kyrkan. De tror på att kyrkan kan handha den, lite som ett försäkringsbolag.

Den här sortens underströmmar kan bli synliga till exempel vid kriser i samhället eller i livet, de är ofta relaterade till grundläggande värderingar och till majoritetskyrkor, och de förändras långsamt.

Men gamla begrepp som nåd, förlåtelse, uppståndelse, de tunnas ut allt eftersom den religiösa kunskapen minskar. De nya generationerna tar till sig en mer privat religiositet i nya skepnader, som lever utanför kyrkan. Det är en religiositet som sannolikt kommer att finnas kvar länge.

– Men då får man använda en mjuk definition av religion, mer som en identitetsfaktor och som en underliggande värdering. Definierar man religionen hårdare, utifrån en tydlig trosbild till exempel, då blir nedgången i statistiken tydlig.

Borde kyrkan anpassa sig och omformulera tron, för att locka fler?

– Nej, det paradoxala med den ställföreträdande religionen är att det inte bara ska lysa i prästgården. Även om inte individen omfattar dem måste kyrkan stå för sina grundläggande religiösa och sociala värden, annars upphör den vikarierande funktionen, säger Anders Bäckström.

Kyrkans religiösa identitet ligger dels i något slags trosbild som kyrkan måste förvalta, dels i det grundläggande människovärdet, solidariteten och vården om den enskilda individen och individens integritet.

– Och i att kyrkan har något att säga om de bräckliga grupperna i samhället, som nu i samband med flyktingkatastrofen.

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, menar att om kyrkans centrala budskap tystnade skulle något viktigt gå förlorat och samhället förändras. Men han tror inte att det kommer att ske och inte heller att kyrkans värderingar är på väg att försvinna.

– Vi är på många sätt ett kristet samhälle, trots att många värjer sig mot att kalla sig kristna.

Begreppet kristen har en stark bekännelsekoppling i dag, menar Fredrik Modéus, men fler är kristna än de som bekänner det. Innan väckelserörelsernas tolkning av ”kristen” tog över handlade det inte så mycket om hur from man är, vad man känner eller presterar, utan mer om att vara en god samhällsmedborgare och en människa som söker det goda. Han tycker att begreppet skulle behöva återfå mer av den betydelsen.

– Medlemssiffror och gudstjänstdeltagande sjunker för den organiserade religionen. Men bilden är komplex, samtidigt sker en sakraliseringsprocess. Längtan efter helighet och det sakrala finns kvar, säger Fredrik Modéus. Han säger också att förtroendet för kyrkan ökar.

– Intresset för etablerad religion avtar, men inte intresset för kristen tro. Kyrkan bär skarpa värden; barmhärtighet, kärlek, försoning, förlåtelse – de är saltet och det centrala i budskapet. Värdena delas av många och beskrivs ofta som allmänna, men alla omfattar dem inte. Så det är viktigt för samhället att den kristna berättelsen fortsätter att berättas.

Men statistiken visar på vikande siffror?

– Börjar man på 100 procent kan det bara gå åt ett håll. Denna mätbara nedgång är ett utslag av att vi lever i religiös förändring och i ett mångkulturellt samhälle. Situationen är allvarlig för kyrkan, men det finns mycket att göra för att människor ska stanna kvar, konfirmationen kan spela stor roll, liksom meningsfulla gudstjänstgemenskaper som tar människors djupa längtan efter Gud på allvar.

Du låter inte så oroad?

– Kyrkan är människor, många längtar efter en frisk andlighet och det kan komma en ny sorts väckelse nu efter engagemanget för flyktingar. Blir vi bättre på att tala om kyrkan som både öppen och tydlig, och låter evangeliet beröra och mana till förändring, kan det få effekter. Men vilken effekten kan bli i siffror, det vet ingen.