Vego

Har ägget blivit en dödens symbol i stället för livets?

Ägget symboliserar Jesu uppståndelse, eller mer allmänt fruktbarhet. I dag finns det anledning att fråga sig om ägget i stället för livets symbol har blivit dödens symbol.

Traditionellt har ägg hört till påskmaten, vilket hänger ihop med att hönsen åter började värpa ägg efter vinterns uppehåll. Eftersom man inte åt ägg under fastan fanns det vid påsktid gott om ägg. Det är därför lätt att förstå hur ägg blev en symbol för livet och som knöts till våren, ljuset och påsken. Förmodligen är det också de gula nykläckta kycklingarna som har gett påsken dess färg. 

Vi har i Sverige en lång tradition med påsklekar där ägg spelar en viktig roll, som till exempel äggpickning och äggrullning. Vi ger godisfyllda ägg till både barn och vuxna. Ägg, liksom tuppar och höns, är de viktigaste motiven på påskkort och hälsningar.

Med det som tidigare var en naturens egen rytm för höns och där hushållens egna tuppar och höns fick röra sig fritt intill huset, har med dagens avelstammar och industriproduktion lett till att höns lägger ägg varje dag året runt. Det sliter hårt på hönans kropp.

Av de 8 miljoner hönor som hålls för äggproduktion i Sverige lever fortfarande 1 miljon i burar, men det är ständigt minskande tack vare aktivt arbete. Djurens rätts kartläggning inför påsken 2018 visar att 137 kommuner fattat beslut om att inte köpa ägg från hönor i burar. På konsumentsidan har de flesta valt bort buräggen sedan länge men de göms ofta som ingrediens i andra livsmedel eller används i storkök.

Något som alla kanske inte tänker på är att hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Ungefär
15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige. Eftersom de, till skillnad från sina systrar, inte kommer att lägga några ägg ses de inom industrin som en biprodukt.

Hönorna dödas när de är cirka ett och ett halvt år gamla. Då har de producerat ägg i ett onaturligt högt tempo, och eftersom de börjar bli utslitna är de inte tillräckligt lönsamma. Slakten kan gå till så att stallet fylls med gasen koldioxid. Den är känd för att orsaka lidande och ångest hos djuren. Det går att se hur hönorna kippar efter luft när de gradvis blir mer medvetslösa under den timme som stallet fylls med gas.

Ungefär 16 procent av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin där hönorna har möjlighet att gå utomhus under sommaren. En klar förbättring jämfört med inomhuslivet. Samtidigt kvarstår flera av de etiska problemen. Även inom ekologisk produktion sorteras tuppkycklingarna ut och dödas. Även transport och slakt av uttjänta höns går till på samma sätt som i den övriga produktionen.

Ägg innehåller mycket mättat fett och kolesterol och dessa bör vi ur hälsosynpunkt minska vårt intag av för friskare hjärta och kärl. Att överlag göra våra påskrätter mer växtbaserade har vi mycket att vinna på då ett grönare ätande förlänger livet, förbättrar vår livskvalitet och minskar risken för de flesta kroniska sjukdomar. Frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter, frön och bär är de livsmedel som mest effektivt skapar hälsa, så låt oss centrera våra måltider kring dessa.

Jämfört med växtbaserade livsmedel ger ägg, liksom kött och mejeriprodukter, betydligt mer utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också beakta att i en tid av stora hungerkatastrofer används 70 procent av jordens samlade odlingsbara mark till att odla foder till djur inom djurindustrin.

Inför påsken kan vi som kyrka, organisationer och enskilda konsumenter ta ställning för djur som människans medvarelser och välja växtbaserade livsmedel.

Centrum i den kristna tron är Guds människoblivande i Jesus Kristus. I Johannesevangeliet identifieras skaparordet med Kristus. ”I begynnelsen fanns Ordet… Allt blev till genom det… I Ordet var liv” (Johannesevangeliet 1:1-5).

I evangeliet möter vi Skaparen som i Kristus blivit människa för att hela och upprätta sin brustna skapelse. Befrielsen gäller inte bara mänskligheten, eller en del av mänskligheten, utan hela skapelsen. Paulus skriver att ”…också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen” (Rom 8:21). Det är ”evangeliet för hela skapelsen” och en försoning av ”allt på jorden och allt i himlen” (Markusevangeliet 16:15, Kolosserbrevet 1:20, jämför med Uppenbarelseboken 5:13).

Evangeliet manar till besinning och inte till fortsatt exploatering av djur och natur. Alla har vi ansvar för att förändra vår livsstil och konsumtion till ett mer hållbart sätt att leva. Det är ett liv på skapelsens och alla människors lika villkor. Påskens glädjebud om att livet segrar över döden är ett glädjebud för hela skapelsen.

 

Camilla Björkbom
förbundsordförande för Djurens rätt

Pär Friberg
präst i Svenska kyrkan

David Stenholtz
överläkare i onkologi och ordförande i Läkare för framtiden

Fakta: Debatt

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.