Religionsdialog kyrkans bidrag

<b>WEBBDEBATT</b>  Varför använda ord som rasism, kratta manegen för Sverigedemokraterna och främlingsfientlighet undrar en debattör i Kyrkans Tidning nummer 37/11. Eftersom jag själv använt det andra uttrycket vill jag ge ett svar. Även en av KT:s ledare ifrågasätter ordbruket men från andra hållet:" uppmana inte de som är kritiska mot islam till tolerans, diskutera istället sakfrågorna", lyder uppmaningen.<br>

replik

Kyrkans identitet

Att diskutera kyrkans identitet genom att misstänkliggöra religionsdialogen leder fel. Att debattera så i en tid då det sekulära samhället söker vägar för integration och ser integrationsfrågan som avgörande inför framtiden är för mig förvånande. I stället skulle religionsdialogen kunna ses som kyrkans bidrag till samhället. Men det bygger på en samhällssyn där kyrkan är delaktig i byggandet av det goda samhället .

Att dessutom tillägga att kyrkan måste hävda den egna identiteten och suveräniteten gentemot islam, kan leda till att människor från andra länder och kulturer placeras i ett ännu större utanförskap och främlingsskap. I det så kallade Malmömanifestet (om mångfald och generositet) som Svenska kyrkan i Malmö just skickat ut till alla hushåll i staden, står det att världen är hel och inte delad. Kristen tro kan inte användas till gränssättning mellan människor. Jesus vill inte skilja oss från andra människor.

Vad jag också vill uppmärksamma är att det inte går att enbart diskutera religionsteologiska frågor utan att också ta hänsyn till den verklighet vi lever i. En verklighet där människor från andra kulturer eller religioner ofta befinner sig i en socioekonomisk utsatthet. En utsatthet som av vissa utnyttjas till att måla upp farorna för ett mångkulturellt samhälle där människor anses som tärande på olika sätt. Med tanke på detta hade jag önskat att kyrkans identitetsfråga hade haft sin utgångspunkt i ett annat perspektiv.

Att diskutera vår identitet i förhållande till kulturella fenomen och tendenser i västerlandet såsom individualismen, konsumismen, materialismen osv hade kunnat vara en annan ansats men den är förstås inte lika kontroversiell. Men är man rädd för att den kristna identiteten går förlorad i samband med invandringen måste ju frågan diskuteras. Men balansgången är svår. Att mana till egen stolthet får inte leda till ett "vi-och-dom-tänkande" där den ena motparten redan kan befinna sig i en större utsatthet.

Dessutom utgår vissa debattörer från att alla muslimer är säkra och trygga i sin identitet. Jag skulle gissa att allas vår identitet är stadd i förändring. Men visst bör sakfrågor diskuteras, t.ex. treenigheten kontra den starka monoteismen inom islam. Detta har ju också Elisabeth Gerle och Lina Tovar gjort som repliksvar i Kyrkans Tidning. Deras bidrag till debatten har gett andra och fördjupande perspektiv i synen på treenigheten och trosbekännelsen.

Helena Myrstener
Präst Svenska kyrkan i Malmö




Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.