Nyhet

Psalmförfattare rasar mot ”orimlig” ersättning

UPPDATERAD. Företrädare för flera psalmförfattare går till angrepp mot de ersättningar som Svenska kyrkan erbjuder. ”Orimligt låga”, säger Helen Asker på upphovsrättsorganisationen Alis. ”Vi närmar oss en gemensam syn”, säger juristen Fredrik Nilsson Björner på kyrkokansliet.

Alis företräder psalmförfattare som finns representerade i kyrkohandboken. Organisationen riktar nu kritik mot kyrkan: dels för licenshanteringen och dels för ersättningarna i den nya kyrkohandboken.

– Om vi inte kommer överens så har de inte rätt att trycka något material som innehåller verk skapade av upphovspersoner som vi företräder i något format, säger Helen Asker som är verksamhetschef på Alis.

Hon tycker att de erbjudna ersättningarna för psalmerna i kyrkohandboken är ”orimligt låga” och att de skiljer sig väsentligt från vad andra betalar för samma texter, exempelvis den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som nyligen gjorde en större omtryckning av sina kyrkliga böcker.

Medan kyrkan i Finland betalar 220 kronor per 1 000 tryckta exemplar för varje text, föreslår Svenska kyrkan drygt 26 kronor per 1 000 tryckta exemplar av kyrkohandboken, enligt Helen Asker. 

I förhandlingarna om kyrkohandboken har Svenska kyrkan hävdat tvångslicens – det vill säga att de har rätten att ge ut verken utan medgivande från upphovspersonerna. Detta eftersom verken publicerades i två statliga offentliga utredningar på 1980-talet.

– Vi vänder oss mot att Svenska kyrkan åberopar tvångslicensbestämmelsen och menar att den inte är tillämplig av flera anledningar. En gång i tiden var kyrkan statlig – nu är det inte så. Att då hävda tvångslicens i samtliga fall, oavsett digitalt eller tryckt format, för hela eller delar av psalmer, är förvånande, säger hon.

Finns det skäl att begära mindre i ersättning eftersom det handlar om psalmer och texter som används i gudstjänsten?

- Svenska kyrkan och Verbum använder psalmer yrkesmässigt inom ramen för en professionell verksamhet, på samma sätt som andra liknande aktörer i andra länder.

Den nya kyrkohandboken kommer att börja levereras den 12 mars. Vad blir nästa steg om ni inte kommer överens?

– Det är en fråga som jag kommer att behöva ta med min styrelse. Men jag är övertygad om att de är eniga i min bedömning att Svenska kyrkan då har en användning där de inte har rättigheterna, säger Helen Asker.

Lars-G Ståhl var förlaget Verbums vd till år 2000. Han var med och förhandlade fram avtalen för psalmboken 1986. De slöts två år efter utgivningen.

Ersättningen då blev 8 kronor per tusen tryckta exemplar – en tiondel av de 80 kronor som var gängse då, menar Lars-G Ståhl, som i dag är ordförande i psalmförfattaren Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång.

Och trots att kyrka och stat gick skilda vägar 2000, resonerar Svenska kyrkan på samma sätt i dag, menar Lars G Ståhl.

– Det avtal man vill tillämpa på kyrkohandboken, som kommer ut 2018, är detsamma som när kyrkan var en myndighet 1986. Det är samma ersättning uppräknat med konsumentprisindex, säger han.

Svenska kyrkans bud till AF-stiftelsen för materialet i Kyrkohandboken är 26,20 kronor per tusen tryckta exemplar. Standardnivån för stiftelsens verk vid publicering är 160 kronor per 1000 tryckta exemplar, enligt Lars-G Ståhl.

AF-stiftelsen har totalt erbjudits en engångsersättning på 3 667 kronor exklusive moms för publiceringen av två psalmer i både tryckt form, på webben och i ett webbverktyg i 30 år.

– Ingen har någonsin trott att kyrkan inte skulle göra upp om det här på ett hederligt sätt. Nu närmar det sig troligen en situation att det här kommer att bli en rättslig process. Jag kan inte tänka mig att det är något bra för kyrkan. Man kan inte bete sig så här hur länge som helst mot de många små upphovsmännen.

Stiftelsen är icke-vinstdrivande och driver bland annat en tvåårig psalmskola och delar ut årliga stipendier till psalmförfattare.

– Vår stiftare Anders Frostenson har givit oss uppdrag att se till att det kommer att finnas psalmer med aktuellt språk och innehåll för framtiden, alla pengar går till detta, säger han.

Stefan Eklund är chef för copyright och licensiering på Gehrmans förlag, som har både noter och texter i handboken. Han instämmer i Lars-G Ståhls kritik och riktar särskilt in sig på det principiella förhållandet: att Svenska kyrkan och Verbum, som ger ut psalmboken, skiljer sig från andra aktörer på marknaden.

– De respekterar inte den allmänt vedertagna gången när de hämtar tillstånd för utgivning av noter och texter i publikationer, utan kör sitt eget race. Det är oacceptabelt, säger han.

Det normala är enligt honom att den som ska ge ut ett verk först skickar en förfrågan med uppgifter om upplaga, storlek, pris och antal verk som ska ingå. Först därefter ger förlaget en licens som täcker detta. Vid eventuella nytryck, ska det ges nya tillstånd.

Fredrik Nilsson Björner, enhetschef för juridiska enheten på Kyrkokansliet, vill inte kommentera ersättningarna och frågan om licenser i kyrkohandboken.

– Vi kan inte förhandla om avtalen via media, så vi avböjer att kommentera detta, säger han.

Däremot påpekar han att avtalen för psalmboken och kyrkohandboken måste hållas isär.

– De har enligt min uppfattning inget med varandra att göra, säger han.

AF-stiftelsen menar att just ersättningarna för psalmboken ligger till grund för de ersättningar som nu erbjuds i kyrkohandboken. Hur ser du på det?

– Det kan möjligen bilda en utgångspunkt för en skälig ersättning. Och när det gäller ersättningsnivåerna, så för vi goda samtal med upphovsmännen, helt klart, och närmar oss en gemensam syn.

Han säger också att det är svårt att hitta nivåer att utgå ifrån, eftersom det är så sällan kyrkohandböcker ges ut.

– Men någonstans måste man börja avtalsförhandlingarna, säger han.

 

Norge: Psalmförfattarna ”måste få betalt”
 


 

I Norge är det Eide förlag som sedan 2008 ger ut de kyrkliga böckerna, både i tryckt form och digitalt. Inför den senaste tryckningen framförhandlades ett nytt normgivande avtal med organisationerna som representerar upphovspersonerna.

I norska psalmboken är ersättningen för ett verks olika delar 98 kronor per 1000 exemplar. Text, musik, arrangemang och översättning får separata ersättningar: 98 kronor för text, 98 kronor för musik, 49 kronor för arrangemang.

Översättaren får också 98 kronor per 1000 exemplar för sitt arbete om verket inte omfattas av upphovsrätt, annars delas det med orginalförfattaren.

För liturgier använder de i Norge en så kallad pro rata-sats. Det innebär att upphovsinnehavaren får 15 procent av försäljningen fördelat på det antal sidor som är med i verket.

I Norge finns det ett separat avtal för den digitala publiceringen. Där får upphovspersonerna ersättning på 25 procent baserat på hur mycket ett verk används i förhållande till den totala användningen.

– För några populära psalmer blir det mer betalt, och så ska det vara, säger han.

Jan Stefan Bengtsson berättar att förlagen tidigare inte har ”haft fokus på utbetalning till rättighetshavare i kyrkliga publikationer”.

Varför har det varit så?

– Det är kristen musik, det ska ju bara ut till folket.

Jan Stefan Bengtsson reagerar när han får höra om de ersättningar som erbjudits i Sverige, och menar att Svenska kyrkan borde jämföra med vad andra har betalat, bland annat i Norge.

– Om inte Svenska kyrkan förstår att rättighetshavarna måste få betalt för det de gör - för att det ska kunna komponeras och skrivas nya psalmer och ny kyrkomusik - då tror jag att Svenska kyrkan har missförstått någonting grundläggande.

Fakta: Upphovsrättslagen

9 § Upphovsrätt gäller inte till

1. författningar,

2. beslut av myndigheter,

3. yttranden av svenska myndigheter och

4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3.

 

Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:

1. kartor,

2. alster av bildkonst,

3. musikaliska verk eller

4. diktverk.

 

Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Lag (2000:92).

 

26 a § Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med

1. en myndighets verksamhet eller

2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen.

 

Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket.

 

Andra stycket gäller inte beträffande

1. kartor,

2. tekniska förebilder,

3. datorprogram,

4. öerk som skapats för undervisning,

5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning,

6. alster av bildkonst,

7. musikaliska verk,

8. diktverk eller

9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92).

 

                                                                                                                        

 

LEDIGA JOBB

36

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 38 2018