Svenska kyrkan startar ett gemensamt lönecenter den 1 januari 2022. Anslutningen sker successivt.
Kristian Lillö lyfter i Kyrkans Tidning nummer 4/20 ett antal frågor kring kyrkomötets beslut om ett gemensamt lönecenter för Svenska kyrkan. Generalsekreteraren har initierat ett projekt för att implementera beslutet.
Många frågor kommer att behöva lösas och alla svar finns inte i dag, men diskussionen är välkommen.
Kyrkostyrelsen kommer i mars i samtalen med stiftsstyrelsernas presidier om rollfördelning och samverkan också aktualisera frågan om ett lönecenter.
Frågor kommer att behöva lösas och alla svar finns inte i dag, men diskussionen är välkommen.
Man kan ha olika uppfattningar om hur själva implementeringen ska gå till, men det är viktigt att vi har en gemensam bild av själva sakläget.
Kyrkostyrelsens bedömning är att administrativ samverkan och gemensamma processer ökar effektiviteten för Svenska kyrkan i sin helhet.
Kyrkomötets beslut innebär att Svenska kyrkan startar ett gemensamt lönecenter den 1 januari 2022 – inte att alla drygt 600 ekonomiska enheter då ska vara anslutna. Det rimliga är att det sker successivt och att de som redan är anslutna till någon av stiftens servicebyråer kommer först.
Fungerande strategier och förtydligad kommunikation kring lönecentret är viktiga frågor för kyrkostyrelsen och det projekt som ska jobba med implementeringen.
När det gäller frågan om gemensam modell för arvoden så avser kyrkostyrelsen att under året ta fram en mall som fungerar i den gemensamma löneprocess vi redan i dag använder. Det har visat sig vara förknippat med stora kostnader att inte ha en sådan gemensam modell.
En normering av arvoden handlar alltså inte om att begränsa möjligheten för pastorat och församlingar att själva bestämma nivåer på arvoden. Det är ett beslut för respektive fullmäktige och kommer inte att ändras.
Vad det handlar om är en gemensam struktur för arvoden på motsvarande sätt som gäller genom avtal för anställda.
Frågan om det är problematiskt med gemensamma regelverk skulle principiellt kunna ställas om de många gemensamma processer som vi redan har och tar för givna i Svenska kyrkan.
Exempelvis ett gemensamt register för alla kyrkotillhöriga (KBOK) och ett gemensamt system för interndebitering (KOB).
Vi har också gemensamma centrala förhandlingar om villkor för Svenska kyrkans medarbetare – vilket inte begränsar möjligheten till olika nivåer på löner.
I de utredningar som kyrkostyrelsen låtit göra kring tidigare beslut som syftat till ökad samverkan har det funnits teologiska överväganden för att säkra att förslagen är förenliga med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Det är en självklar aspekt också i det arbete som nu drar i gång.
Lars Johnsson
ordförande i kyrkostyrelsens råd för
administrativ samverkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR