Är kyrkan bara till för kvinnorna?

Faktum kvarstår dock att endast kvinnor ska leda arbetet med en ny handbok. Det föranleder mig som man och medlem i Svenska kyrkan några reflexioner: är det bara kvinnor som kan leda det här arbetet eller väljs man om man tillhör ”innegänget” i Uppsala. Jag tycker det vore ett gyllene tillfälle att öppna upp för andra inspel till exempel från ungdomar, marginaliserade människor och så vidare. Tänk – hemska tanke


Uppsalas horisont är det ju precis så: männen är frånvarande i kyrkan – i gudstjänsten, i församlingsarbetet och snart även i beslutande organ. Kyrkan har blivit till för kvinnorna och männen drar bort – i hög grad även rent ekonomiskt när man lämnar kyrkan. Här vore ju ett bra tillfälle att utforma en handbok där kvinnligt och manligt möts och där även männen känner igen sig. Tyvärr har jag svårt att se den möjligheten med nuvarande ledamöter i gruppen. Vart tog genusperspektivet vägen?