Barns religionsfrihet behöver stärkas

Religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som ska garanteras alla människor, i enlighet med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 18) samt barnkonventionen (artikel 14). Trots detta nekas kristet troende barn i Sverige möjligheten att gå med i Svenska kyrkan, eftersom deras föräldrar inte delar samma trosuppfattning. På samma sätt tvingas vissa barn att vara kvar i kyrkan mot sin egen vilja, på grund av att deras föräldrar
inte tillåter dem att lämna.

Enligt Svenska kyrkans statistik begär ungefär 50 000 personer varje år utträde. Många av dessa har sannolikt aldrig själva tagit beslutet att bli medlemmar. De blev istället döpta och inskrivna som barn på begäran av sina föräldrar. Problemet ligger inte i att barn kan bli döpta in i kyrkan. Det ligger i att de inte tillåts att själva lämna den när de vill. Detta bristande hänsynstagande till individens fria vilja och religionsfrihet är en tydlig signal om att dagens regler behöver förändras.

I dagsläget kräver Svenska kyrkans kyrkoordning vårdnadshavarnas samtycke för att ett barn under 18 år ska kunna bli döpt och gå med i kyrkan. Samma regel gäller för att lämna kyrkan.

Först från 12 års ålder måste barnet självt ge sitt samtycke till inträde eller utträde, men även då väger föräldrarnas vilja tyngre. Detta är inte bara ett hinder för barn att uttrycka sin egen tro, utan en direkt överträdelse av deras rätt att själva fatta beslut om sin religiösa tillhörighet.

Det finns en motsägelse i att Svenska kyrkan låter unga rösta i kyrkovalet från 16 års ålder, men inte själva bestämma om sitt medlemskap. Om unga anses tillräckligt mogna för att delta i beslut som påverkar kyrkans framtid, borde de också kunna bestämma över sitt medlemskap.

I många andra frågor erkänns barns rätt att fatta stora beslut på egen hand. En invändning som förekommer är att föräldrar, som ansvarar för barnens uppfostran i allmänhet, också bör ha rätt att påverka deras religiösa uppfostran. Det är dock viktigt att skilja mellan vägledning och tvång.

Föräldrar kan och bör ge sina barn råd, men att låta deras beslut väga tyngre än barnets egen tro innebär att barns rätt till religionsfrihet åsidosätts. Redan vid 15 års ålder förväntas unga fatta betydande beslut, som val av gymnasium och sexuella relationer, och vid 16 års ålder får de rösta i kyrkovalet. Varför litar vi inte då på deras förmåga att själva veta vad de tror? 

Barns rätt att själv bestämma sin trosuppfattning, inklusive medlemskap i trossamfund behöver stärkas, inkluderas i kyrkoordningen och tydligare regleras i lag, för att säkerställa religionsfrihet i praktiken.

Sammanfattningsvis ska alla barn ha rätt att själva välja och utöva sin tro. För att säkerställa att religionsfrihet gäller alla, oavsett ålder, behöver lagen och Svenska kyrkans kyrkoordning ändras. Barn och ungdomar ska ges rätten att själva fatta beslut om sitt medlemskap i religiösa samfund, utan krav på föräldrars samtycke. Detta skulle stärka individens självbestämmande och säkerställa att minderårigas rätt till religionsfrihet respekteras fullt ut, även i praktiken.
 

Jamie Blomerus, debattör ​​med intresse för barns fri- och rättigheter