Obesvarade frågor om tolkning av psalm

Kan man tolka psalm utan att addera musikens betydelse och vitala kraft? I den lilla boken Att tolka psalm vill bokens författare, etikprofessor Susanne Wigorts Yngvesson, ge läsaren nycklar och vara en vägvisare till psalmtolkning som ”vem som helst kan tillägna sig”. 

Bok: Att tolka psalm

Författare: Susanne Wigorts Yngvesson
Förlag: Verbum

Hennes guide görs utifrån teologiska frågeställningar men tyvärr hastar hon förbi musikens avgörande betydelse för levande psalm och gudstjänstliv och där kopplingen till söndagens texter och kyrkoår saknas.

Bokens främsta ärende är att presentera en enkätundersökning om psalmer som genomfördes av Verbum 2023, alltså för två år sedan. Man använde sig av en digital plattform, för att skicka undersökningen till 5 335 mottagare, präster, diakoner, kyrkomusiker och församlingspedagoger.

Om dessa är slumpmässigt utvalda eller inte framgår inte, men de flesta svaren kom från präster.

Svarsfrekvensen var 20 procent – 1 051 svar – vilket är lågt i sammanhanget och väcker frågan om det går att dra några säkra slutsatser av svaren eller om de enbart pekar på möjliga tolkningar och tendenser. 

Detta är också något Wigorts Yngvesson själv landar i: ” ännu en gång vill jag säga att det utifrån denna enkät inte går att dra säkra slutsatser om psalmens roll i Svenska kyrkan i närtid, men enkäten kan ändå visa tendenser och uppmuntra till framtida fördjupande undersökningar”, skriver hon.

En fråga som infinner sig är varför hela 80 procent avstod från att svara på enkäten. Uppgavs skäl? Ansågs frågorna oviktiga?

Det är därför bara att instämma i författarens ord där hon skriver att ”enkäten har sina begräsningar vad gäller tillförlitlighet och ett bra komplement hade varit deltagande och observation och kvalitativa intervjuer i fokusgrupper eller med enskilda”.

Dessutom hade det varit en uppenbar fördel att som läsare på någon sida – i början eller i slutet – fått ta del av enkäten som helhet, kanske i ett appendix och inte som nu fråga för fråga.

Kyrkokansliet har delfinansierat denna skrift för psalmtolkning som i mångt och mycket kan liknas vid en forskningsrapport. Vad vill man få ut av detta? Målgrupp och syfte? Kommer boken rentav att användas som ett verktyg när det ska spanas efter den psalmbok som kanske kommer i framtiden?

Wigorts Yngvesson har en viktig poäng när hon skriver att det i en framtida psalmbok bör finnas med trosfrågor även om präster, kyrkomusiker och diakoner inte prioriterar det. 

Tre sådana motiv gäller den yttersta tiden, evigheten och ondskans makt. Det är två centrala bibliska frågor som har funnits med i psalmböcker sedan 1695, skriver Wigorts Yngvesson och bemöter indirekt svaren i enkäten som vill att psalmer främst ska vara själavårdande, förmedla fördjupning, positiva upplevelser och emotionella dimensioner.

Men ”är det rimligt att utesluta vissa bibliska motiv om dessa inte är önskvärda? Eller har kyrkan ett ansvar som är mer omfattande vad gäller psalmers lärofrågor och bibliska motiv?”, frågar författaren.