Behöver kyrkan ständig reformation?

Kyrkosekreteraren Cristina Grenholm skriver i Kyrkans Tidning nummer 36/2016 att ”Kyrkan behöver ständig reformation” och ”Under reformationsåret 2017 blir det hela kyrkans utmaning att visa hur sambandet mellan källorna och nutiden ser ut”.

Jag är prästson och gick regelbundet i kyrkan på 1950-talet. Sedan tog annat över, kyrkogåendet upphörde och sextio år senare besöker jag gudstjänsten igen. Nyheter är den kvinnliga prästen, fridshälsning, en nattvardsritual med en kö och texter som läses växelvis mellan präst och besökare samt en omformulerad syndabekännelse. Annars är det sig likt med texter ur Gamla och Nya testamentet. Under sextio år har ritualer men inte budskapet ändrats.

Luthers reformation var en uppgörelse med den katolska kyrkans maktutövning. Individen gavs rätten att nå Gud direkt utan mellanhänder och syndernas förlåtelse kunde inte köpas. Kloster stängdes och sju sakrament reducerades till dopet och nattvarden. Frågan blir vad en reformation i Svenska kyrkan i dag ska handla om.

Det sker en allt snabbare utveckling av medvetande och vilja att inse och förstå vad livet handlar om. Vad som kan anses vara sant och riktigt. Då ställs frågor i kyrkan som den som prästen Ulla Karlsson ställde 2011 i Kyrkans Tidning om försoningslärorna. Det utlöste en debattstorm som i sin tur fick en sakkunnigkommitté att sammanställa antologin Tala om försoning. Det blev dock ingen förändring av kyrkans hållning till försoningslärorna. De finns kvar och är svårbegripliga med en hårresande beskrivning av vem Gud är, vill och gör.

Kyrkan borde ta upp följande frågor för en fortsatt reformation:

Ifrågasätt försoningslärorna eftersom de är helt otidsenliga och direkt felaktiga.

Ompröva den apostoliska trosbekännelsen som är en märklig blandning av fakta, tradition och myter. En trosbekännelse kan utgå från: Det eviga Livet också kallat den helige Ande. En medveten skapare kallad Gud. En förkunnare och föredöme, en kärlekens apostel förkroppsligad i Jesus. Det räcker och historiska personer behöver inte nämnas.

Utrangera krucifixet, denna anskrämliga symbol som visar hat, lidande och död. Pröva i stället det gotländska gårdskorset som är en vacker och positivt symbolladdad bild/skulptur.

Ompröva de grundläggande bekännelseskrifterna. Nya testamentet redigerades cirka 100 år efter Jesu död av dåtidens ledande manliga teologer som levde i en patriarkal kultur.

En ny omgång med val av skrifter till ett i sann mening nytt testamente borde starta 2017 i ett samprojekt mellan kvinnliga och manliga teologer. Den av Grenholm önskade tolkningen av tron mellan källorna och nutiden skulle då kunna underlättas.

Göran Hjort