Debatt
Bevara kyrkolivet i Stockholm city
Stiftsstyrelsens ombyggnad är ett allvarligt övergrepp.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
S:t Jacobs församling i Stockholm kontoriserades starkt under 1900-talets första hälft. Antalet invånare reducerades till mindre än 500. Församlingens siste kyrkoherde prosten Evert Palmer och församlingens kyrkoråd tog kyrkoordningens föreskrift på allvar: Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.
Därför inbjöd församlingen bland annat till gudstjänster varje dag vid lunchtid. På kyrkogården fanns ett gammalt nedslitet gravkor som inte kunde användas. Kyrkorådet beslöt riva koret och ansökte hos Stockholms församlingsdelegerade om bidrag till ett nytt församlingshus inrättat för kyrklig verksamhet för alla dem som vistades inom församlingens gränser.
Stockholms församlingar var genom sina delegerade angelägna om kyrklig verksamhet i city för dem som arbetade där och bidrog därför till ett nytt hus lämpat för dagbefolkningens kyrkoliv.
När församlingen inkorporerades med Storkyrkoförsamlingen var denna ointresserad av dagbefolkningen och hyrde ut huset till en läkarmottagning!
Nu har stiftsstyrelsen byggt om huset till ett kontor för stiftsbyrån. Detta är ett allvarligt övergrepp på den kyrkliga verksamhet som är så viktig för dagbefolkningen.
Annorlunda var det i ett tidigare skede i Storkyrkan. När jag arbetade på finansdepartementet i Gamla stan knöt biskop Carlzon mig till Storkyrkans prästkollegium.
Vi introducerade då i samverkan med arbetsgivarna och fackföreningarna i Gamla Stan 12-slaget i Storkyrkan. Vi serverade en lunchsmörgås med te eller kaffe i Storkyrkans själakor. Under en halvtimme samtalade vi kring någon aktuell andlig fråga.
Den nuvarande stiftsstyrelsen med biskopen i centrum saknar alltså intresse för sådan viktig verksamhet. Det är mycket allvarligt att stiftsledningen saknar förståelse för vardagsmänniskans andliga behov.
När jag valdes till ordförande för Stockholms stiftsråd 1972 var stiftets olika organisationer spridda på olika håll. Vi samlade dem till ett hus på Ersta. Varför måste man överge Ersta som ett andligt centrum? Stiftsstyrelsen bör nu flytta tillbaka till Ersta så att huset på Jacobs kyrkogård kan användas till avsett ändamål som ett kyrkligt centrum för Stockholms dagbefolkning.
Per-Ola Larsson,
Stockholms stiftsråds ordförande 1972-1973
Stockholms Församlingsdelegerades ordförande 1974-1985