Brasiliansk etanol bättre för allt och alla

Nu är det emellertid så att tillverkning av etanol är oerhört mycket effektivare och billigare med den brasilianska rörsockertekniken än med svensk eller amerikansk spannmålsteknik. Ett hektar sockerrör ger dubbelt så mycket etanol som ett hektar majs eller vete. Om det är ont om jordbruksmark är sockerrör alltså att föredra.
Än värre är det att energi måste tillföras för att driva omvandlingen från råvara till etanol och detta energitillskott är väldigt mycket större med spannmål än med rörsocker. I själva verket ger spannmålsetanol obetydligt mera energi än man stoppar in i processerna. Ur miljö- och energisynpunkt är alltså rörsockeretanol att föredra.

I Brasilien kan etanol konkurrera med bensin utan stöd. I USA krävs det importtullar, stöd till jordbruket och direkt subvention av etanolindustrin för att hålla brasiliansk etanol borta. Och samma sak gäller för Sverige, om inte vår handelsminister förmår övertyga EU om att avskaffade etanoltullar är den bästa u-hjälp vi kan ge.
Men vad ska då vår veteodlande vän i Sala göra? Vore det ändå inte en god idé att göra etanol av detta vete? Nej, det vore bättre att elda upp det i våra kraf­tvärmeverk. Bäst ur alla synpunkter är dock att använda det som djurfoder för att producera mejeriprodukter, kött, fläsk och ägg.
Efterfrågan på dessa livsmedel kommer att stiga dramatiskt eftersom jordens befolkning ökar i rasande fart och levnadsstandarden stiger i Kina, Indien, Brasilien och andra länder.
Brasilien är på rätt väg och import av deras etanol är ett sätt att hjälpa dem utan att det kostar oss något extra. Som ytterligare ett plus blir koldioxidhalten i atmosfären en aning lägre och vi blir en aning mindre beroende av Ryssland, Iran och många arabländer.

Per Hellman
tekn. dr. pensionär
Kalmar