Dagens Israel är inte Guds rike

28 undertecknare från olika kyrkor i Sverige

Foto: Matias Delacroix

Judar används av kristna som alibi i ett nytt slags korståg – en allians mellan kapital, kolonialism och apokalyptisk teologi.

I vissa kristna kretsar har dagens Israel kommit att likställas med det bibliska Israel – som förverkligandet av Guds löften och profetior. Det är ett djupt teologiskt tankefel.

Det bygger på idén om att bibeln ger ett ovillkorligt politiskt mandat – ett slags frikort för den som sägs representera det utvalda folket – att agera hur som helst i Guds namn. Men Gud ger inga sådana frikort, Bibeln säger tvärtom. De profetiska skrifterna är fulla av varningar för vad som händer när ledare missbrukar Guds namn för förtryck.

När vi läser Bibeln som helhet ser vi att rättvisa, fred och omsorg om de svaga är centrala ideal i Guds rike. Det står i direkt motsättning till hur Israels regering agerar i verkligheten. Bibeln beskriver en kallelse till rättfärdighet, inte dominans. Den kräver att alla – oavsett bakgrund – behandlas med samma kärlek och rättvisa: “Främlingen som bor bland er skall vara som en infödd...” (3 Mos 19:34). Änkor och faderlösa ska skyddas, fattiga ges stöd (5 Mos 10:17–19), och rättvisa skipas utan partiskhet (Mika 6:8). I Guds rike är fred inte bara ett mål, utan ett grundläggande krav för att spegla Guds karaktär (Jes 2:4).

Bibelns berättelse om Israel är inte förhärligande. Den handlar om en kallelse till trohet, men också om perioder av svek, orättvisa och maktmissbruk. Profeterna ropar mot detta för att kalla till omvändelse. Ingen tolkning av Bibeln – vare sig judisk eller kristen – kan rättfärdiga det som nu sker mot det palestinska folket.

Bibelns återkommande krav på rättfärdighet, fred och omsorg om de svaga måste styra vår tolkning – inte nationalism eller maktpolitik. Så att hålla staten Israel helig, oavsett dess handlingar, är att begå ett dubbelbrott mot skrifterna: det förkroppsligar Guds rike i en orättfärdig regim, och det tystar den profetiska rösten – lika tydlig hos Jesaja och Amos som hos Jesus. Maktmissbruk är aldrig heligt och förtryck har ingen biblisk grund. Men sanning har det.

Och sanningen är att internationella rättsinstanser gång på gång har bevisat att Israels ockupation av Västbanken och östra Jerusalem är olaglig. Enligt Internationella domstolen i Haag (ICJ) och fjärde Genèvekonventionen är även bosättningarna det. Amnesty International och Human Rights Watch beskriver Israels system för palestinier som apartheid – där två rättssystem råder beroende på etnicitet, där mark och resurser konfiskeras, rörelsefrihet begränsas och diskriminering skrivs in i lag. Inom Israel finns enligt organisationen Adalah över 60 lagar som bara gäller palestinier.

Sedan 1967 har hundratusentals palestinska hem stulits, rivits eller förstörts. I Gaza tvingas 80 procent av befolkningen leva på humanitär hjälp, enligt FN:s OCHA. Sjukhus, skolor och civil infrastruktur har bombats sönder fullständigt. Det som sker nu är inte försvar – det är en besinningslös massaker.

Palestinierna behöver internationella styrkor som skyddar deras mänskliga rättigheter. Som ockupationsmakt har Israel enligt internationell rätt ett ansvar att garantera säkerheten för civilbefolkningen – men istället pågår tvångsförflyttningar, etnisk rensning och massmord. Det finns nu ett brett politiskt stöd – både i och utanför Israel – för att slutföra folkmordet. 

Någon måste stoppa det!

Men i stället för att stoppa fortsätter många att bidra med teologiskt och politiskt stöd, vapenleveranser och ekonomiskt samarbete. Makthavare med ”kristna värderingar”. Men det är inte Guds vilja som styr detta maskineri. Det är Mammons. Om vi menar allvar med vårt kristna ansvar måste vi agera: säkerställa att hjälpleveranser når Gaza, att Israel inte tillåts ta över mer mark för bosättningar. Och nu räcker det inte att Gaza byggs upp som ett nytt flyktingläger – Palestinierna måste befrias, helas och få rättvisa, med ansvar hos dem som möjliggjort och tjänat på förstörelsen.

Det räcker inte att peka på övergrepp. Vi måste rannsaka oss själva. Hur kan detta ske i Jesu namn? Hur har vår kristna historia – och nutid – möjliggjort stöd till kolonialt våld, rättfärdigat med religiösa argument? Stora grupper kristna har mobiliserats, genom organisationer som “Israels vänner”, med biblisk retorik för att driva en brutal geopolitisk agenda.

Judar används av kristna som alibi i ett nytt slags korståg – en allians mellan kapital, kolonialism och apokalyptisk teologi. Vi måste välja: tjänar vi Guds rike – som är byggt på rättvisa, fred och barmhärtighet? Eller världens imperium, där religion används som vapen för förtryck? 

Bibeln säger: “Herren älskar rättfärdighet och rätt, jorden är full av hans nåd” (Ps 33:5). Vi kristna måste stå upp för det. Vi kan inte vara tysta när Guds namn används för att rättfärdiga dess motsats.

Vi som undertecknat denna artikel är kristna från olika kyrkor i Sverige. Gemensamt för oss alla är att vi tror på människors lika värde och vill ge vårt stöd åt våra kristna palestinska trossyskon som längtar efter fred.

Anna Ardin, diakon, Älvsjökyrkan
Andreas Sköldmark, församlingsföreståndare, Kaxholmen
Anna Kimming, Västerortskyrkan, Vällingby
Ann-Sofie Lasell, tidigare koordinator, Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, Gävle
Bengt Cederblad, pastor, Equmeniakyrkan i Huskvarna
Carlota Bocio O’Leary, diakon, Hallundakyrkan, Botkyrka
Claes Eriksson, pastor, Missionskyrkan i Luleå
Claes Glader, Svenska kyrkan och EFS, Landskrona
Claes-Göran Ydrefors, pastor, Equmeniakyrkan, Stockholm
Egon Berglund, Stömnäskyrkan Piteå
Frida Hellsing, pastor, Equmeniakyrkan
Görel Byström Janarv, teolog, Stockholm
Helena Dahlin Kassé, Triangelkyrkan, Enskede
Inger Jonasson, Sollentuna församling
Jonas Edberg, Kyrkvärd, Toarps församling, Borås
Jonas Thorängen, pastor i Equmeniakyrkan
Katarina Linderborg, pastor, Equmeniakyrkan, Falun
Kenneth Kimming, Friends of Sabeel Sweden
Kerstin Weman Thornell, prästkandidat, Malmö 
Leif Nilsson, Immanuelskyrkan i Jönköping
Lena Lönnqvist, Kairos Palestine, Folkärna
Mats Hermansson, tidigare domprost, Uppsala
Per Bengtsson, teolog och semitist, Helgeands Församling, Lund
Per Österberg, pastor, Equmeniakyrkan Sennan, Halmstad
Pär Lewin Ronnås, pastor, Abrahamsbergskyrkan
Stefan Jämtbäck, kommunikatör, Brännkyrka församling
Thord-Ove Thordson, tidigare Generalsekreterare Svenska Missionskyrkan
Torbjörn Bådagård, pastor, Missionskyrkan i Uppsala

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

10 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Tala klarspråk
Tjena, vilken halmgubbe. Det är den enklaste sak i världen att knåda ihop en historia om hur ”många” och ”vissa kretsar” har så hemska idéer. Men vem i hela världen har påstått att Israel är ”Guds rike” eller att Bibeln ger ett mandat att agera hur som helst?
Jonas Magnusson
Svar till kommentaren ”Tala klarspråk”: Många!
Tala klarspråk
Där kom den igen, Jonas: ”många”. Min fråga var vilka. Tydligen svårare att svara på. Tur det, för det vore väldigt illa om det skulle finnas kristna ledare som kallar Israel för ”Guds rike” och påstår att Bibeln ger ett mandat att handla hur som helst.
Ansgar
Gud har själv utsett Israeliterna till Guds folk. Den frågan angår inte ett gäng med hybris någonstans i norr.
BGOL
De 28 representerar den så kallade ersättningsteologin, som är en villolära. Att Gud utvalt detta folk innebär givetvis inte att de alltid handlar rättfärdigt. Men vi får inte förledas tro att det skulle finnas ett annat Israel som är sannare och godare någon annanstans.
Solveig Lindström
Inte en enda representant från pingtkyrkan och EFK. Vad står det för? Har de inte fått möjlighet att ställa sig bakom denna skrivelsen eller betyder detta att dessa tycker annorlunda?
Medlem
Bilden som målas upp av denna artikel är rätt ensidig. Jag som förvirrad person, undrar om verkligheten verkligen är så rätt? Hur kan man skriva om denna konflikt utan att nämnde 7:e Oktober? Jag förstår att konflikten sträcker sig längre än så men oavsett så erkänner de flesta att det var om något en oerhört eskalering av våldet.
Lennart Hanson
Människor far illa i situationen i Gaza, de blir dödade och blir illa behandlade men att påstå att judarna pga detta inte är Guds utvalda folk är djupt obibliskt. Gud bryr sig om människor i en fallen värld, han gråter säkert mer än vi över människors lidande än vi gör. Men det var människan som begick syndafallet och inte Gud. Hade han ansett att skapelsen gått åt skogen kunde han tagit bort de två första som begick syndafallet och ersatt de med två nya, men det gjorde han inte. Han talade om för Adam och Eva konsekvenserna av syndafallet och sedan lät han historien gå vidare. I denna fallna värld bryr sig Gud om varenda människa och vill att denne skall ta mot guds gåva till mänskligheten, frälsningen. Guds erbjudande har funnits med sedan skapelsens första dag, Gud vill att vi skall välja honom och för att valet skall vara ett val måste det finnas ett alternativ och alternativet det är att välja nåt annat än Gud. Judarna är Guds utvalda folk så länge solen månen och stjärnorna går i ordnad gång på himlavalvet (Jer:31). Guds löften står fast i en trasig värld där alltmer bestäms av fel personer. Gud har koll och vill frid. Judarna förtjänar inte sin utkorelse, den är av nåd.
Bernt Wåhleman
Delar de åsikter och synpunkter som framförs i artikeln
Sven Johansson
Vad gäller vad jag tror är felaktig syn på Israel så har jag märkt en sak som tycks förena liberalteologer och en del av evangelikalerna som ses som konservativt kristna, men innan jag nämner detta vill jag säga att jag stöder Israels rätt att existera tryggt mot all terrorism, som hebreisk nationalstat. Men både vissa evangelikaler och liberalteologer är ganska ointresserade av att föra evangeliet till judar, de liberalteologiska då de inte ser det som väsentligt att förkunna Kristus som frälsaren, och vissa evangelikala då verkar tänka att "judarna inte behöver det vittnesbördet". (Vissa evangelikala i USA "jublar" över att Tempelinstitutet i Israel som vill återuppbygga templet importerat röda kvigor från USA, vars aska de anser sig behöva för att återställa/ åter ta templet i Jerusalem i bruk. Jag sörjer det då jag samtidigt som konservativ kristen är djurrättsaktivist o för veganism-o den stora djurrättsrörelsen/veganismen bland unga i Israel, bla 5% av soldater i IDF, inspirerar mig.) Jag tror det är viktigt att dela evangelium också med judar, och hade för en tid sedan en mycket märklig upplevelse vid just judiska begravningsplatsen i Göteborg sp, stärkte min tanke där.