Dags att omfördela pengarna som går till överbyggnad

Torbjörn Claesson präst emeritus
Foto: Mikael M Johansson

Vad har den lokala församlingen för nytta av en stor överbyggnad med massor av personal om man i slutänden inte kan finnas och bedriva någon lokal verksamhet?

Just nu kämpar många små församlingar med sin ekonomi, det är ett resultat av att många lämnat Svenska kyrkan. Personal måste sägas upp och att fastigheter måste säljas. 

Det är oerhört tragiskt och slår hårt mot en bygd då inte ens kyrkan finns kvar på orten. Senast i raden är Grängesberg, i min närhet, en tätort med 3400 innevånare, där det tydligen finns ett förslag att sälja kyrkan.

Ekonomin är en realitet i den lokala församlingen och den baseras på att det finns medlemmar som vill bygga en kyrkan på orten. När medlemmar sviker blir resultatet att ekonomin inte räcker till.

Idag betalar en medlem i Svenska kyrkan  1,05 procent av sin beskattningsbara inkomst som medlemsavgift. (det här är uppgifter jag har gällande Ludvika församling där jag bor).  Den största delen av dessa pengar går till den lokala församlingen, men en liten del går även till Västerås stift och Riksnivån av kyrkan.

Jag anser, att denna överbyggnad som stift och rikskyrka utgör har blivit alldeles för stor och kostsam.  På stiftsnivå finns väldigt många anställda samt en hel del förtroendevalda.

När nu många lokala församlingar går på knäna och inte kan behålla personal, bedriva verksamhet eller inte ens ha sin kyrka kvar, anser jag att det är dags att omfördela dessa pengar !

Halvera den avgift som idag går till stiftsnivå och riksnivå i kyrkan och låt dessa pengar stanna i den församling varifrån de kommer.  Idag betalar vi cirka 8 öre av denna 1.05 procent som medlemsavgiften utgör till stiftet och rikskyrkan. Varje öre betyder oerhört mycket som inkomst i de små församlingarna. Se därför till att göra om systemet så att den enorma överbyggnaden i kyrkan halveras och så att dessa pengar får stanna kvar i församlingen så att den kan leva!

Det är ju i den lokala församlingen som arbetet bedrivs, det är där prästen, diakonen, musikern, pedagoger och övriga anställda möter sina medlemmar. Det är i den lokala församlingen som kyrkan finns och där den söndagliga gudstjänsten skall firas.

Skulle några präster på stiftsnivå bli utan arbete, så är det inga som helst problem att få arbete ute i församlingarna. Många församlingar skriker efter hjälp.

Vad har den lokala församlingen för nytta av en stor överbyggnad med massor av personal om man i slutänden inte kan finnas och bedriva någon lokal verksamhet ?

Var också oerhört försiktig då församlingar, ofta av ekonomiska skäl, slås samman. Var då aktsam om den lilla församlingen så att inte resurserna hamnar på centralorten eller så att gudstjänst bara firas på centralorten och att man glömmer bort de små ytterområdena.

Torbjörn Claesson, präst emeritus.

Fd. kyrkoherde och Komminister i Ludvika församling.
Tf kyrkoherde i Ljusnarsbergs församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
PH
Utmärkt förslag!
Kristian Lillö, kyrkoherde Helsingborg
Svaret på debattörens fråga, som tydligt sammanfattas i rubrikens ord om vilken NYTTA den lokala församlingen har av en stor överbyggnad, är att det beror på hur den lokala församlingens ledning förhåller sig till den aktuella kunskap och kompetens som finns på stiftskanslier och på kyrkokansliet i Uppsala. Inhämtar den lokala ledningen kunskaper från forskning och prognoser som gjorts, och tar ledningen råd och stöd av stiften i t ex indelningsärenden för att inbjuda till större och därmed såväl pastoralt som ekonomiskt hållbara lokala enheter, ja då har de lokala församlingarna nytta av de välsignade resurser som de är med att bidraga till. Men om ledningen blundar för den tillgängliga kunskapen och de lokalt valda inte tar sitt ansvar att göra nytt, och om den med hjälp av pastorala schabloner romantiserar och förskönar historien, och projicerar sin egen vanmakt på andra, skyms Kristus. Bönen är att lokalt ansvariga nu vågar ta steget mot större lokala enheter, kanske efter att ha firat gudstjänst idag, och i tro förstått att nyttofrågan hör samma med Guds ord i episteltexten: Håll fred med varandra, stöd de svaga, ha tålamod med alla.
BGOL
Utmärkt förslag. Katoliker betalar viss del till Heliga Stolen, men varför medlemmar i Svenska kyrkan ska betala till Röda Huset i Uppsala är en gåta. All makt åt biskop och stift!