Dags för kyrkan att överlåta skogsbruket åt andra

Anders Brännström Förtroendevald i Uppsala pastorat och i Uppsala stift

Värdefull tid går åt till att debattera skogsbruk, istället för kyrkans huvuduppgifter, skriver debattören. Foto: TT

Svenska kyrkan framför allt ska ägna sig åt att vara kyrka. Överlåt skogsbruk åt dem i samhället som är och ska vara experter på det området. Det skulle ge ytterligare fokus till kyrkans huvuduppgifter.
 

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsförvaltare. Skogsbruk har länge varit en del av kyrkans verksamhet. Enskilda människor har under århundraden skänkt sin skogs- och jordbruksmark till Svenska kyrkan, men även staten har i historisk tid ställt jord- och skogsbruksegendomar till kyrkans disposition. Avkastningen av egendomen skulle ursprungligen gå till prästernas avlöning. 

Svenska kyrkans skogs- och jordbruksmark ingår numera i de så kallade prästlönetillgångarna, vars avkastning enligt Kyrkoordningen ska ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse”. I prästlönetillgångarna ingår också prästlönefonderna, som utgörs av värdepapper vid sidan av markinnehavet. Enligt bestämmelserna för prästlönetillgångarna kan omfördelning ske mellan de tre olika delarna, inom samma ekonomiska ram. Kyrkoordningen föreskriver att tillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på sådant sätt ”att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning”. Det innebär i ekonomiska termer att se till vad man kan få i direkt avkastning, men också till värdebeständigheten i ett längre perspektiv. Den direkta avkastningen av prästlönetillgångarna tillför årligen Svenska kyrkans ekonomi cirka 500 Mkr, varav skogen bidrar med 340 MKR.

Jag anser att skogsbruk inte tillhör Svenska kyrkans kärnverksamhet. Om vi ska tala om mål och medel är skogsbruk inom Svenska kyrkan definitivt det sistnämnda.

De senaste åren har en förändring skett genom att förtroendevalda i högre grad än förut vill detaljstyra hur kyrkan ska sköta skogen i prästlönetillgångarna. En ny nomineringsgrupp med ett påtagligt engagemang för skogsfrågor, har sedan förra kyrkovalet tagit plats bland annat i det stiftsfullmäktige där jag är förtroendevald.

Också övriga nomineringsgrupper tenderar att ägna den skogliga förvaltningen mer tid och uppmärksamhet än tidigare. Allt detta sker naturligtvis på bekostnad av de samhällsviktiga grundfrågor som har med kyrkans syfte och uppgift att göra. Också Kyrkans tidning innehåller ofta reportage och debattartiklar om skogsbruk och en utredning har tillsatts för att undersöka hur Svenska kyrkan i framtiden ska hantera sitt skogsbruk.

Av de motioner som stiftsfullmäktige i Uppsala stift har hanterat efter kyrkovalet 2021 har under vissa sammanträden upp till hälften med skogen att göra.  Jag har förstått att motsvarade utveckling pågår också inom andra delar av Svenska kyrkan. Följden blir att den värdefulla tid som förtroendevalda sammanträder, inte i huvudsak ägnas åt kyrkans uppgift eller syfte eller - när det gäller stiftet - dess uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet. I stället diskuteras kalhyggen eller inte, obligatorisk utbildning för alla anställda i skogsbruk, naturnära skogsbruksmetoder och liknande frågor.

Utvecklingen riskerar att få till följd att engagemanget i skogsfrågorna kommer att överskugga vår kyrkas egentliga fokus och huvuduppgift. Det här är en negativ utveckling, som vi ännu bara ser början av. Redan nu läggs alltför mycket tid och kraft åt att hantera skogsbruk på bekostnad av Svenska kyrkans grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Jag tycker att Svenska kyrkan framför allt ska ägna sig åt att vara kyrka och överlåta skogsbruk åt dem i samhället som är och ska vara experter på det området. En konkret åtgärd är att verka för att Svenska kyrkan omfördelar innehavet av skogsmark i prästlönetillgångarna till övriga tillgångar, enligt bestämmelserna i kyrkoordningen.

Det skulle kunna bidra till att:

  1. Ytterligare fokus kan läggas på kyrkans huvuduppgifter.
  2. De som har som sin målsättning att vara experter på att bedriva skogsbruk i samhället - skogsbolag och enskilda skogsägare - får ägna sig åt den viktiga uppgiften att bedriva skogsbruk med hållbarhet inför kommande generationer. Detta även i den skogsmark som nu ingår i prästlönetillgångarna.
  3. De senaste decenniernas värdeutveckling på värdepapper överstiger tydligt värdeutvecklingen på skogsmark. Detta medför att åtgärder enligt förslaget strikt ekonomiskt och långsiktigt skulle kunna komma att gynna Svenska kyrkans verksamhet.

Därigenom skulle vi som är förtroendevalda med målsättningen att försöka bidra till att Svenska kyrkan ska lösa sina uppgifter och uppnå sina syften, slippa lägga värdefull tid och kraft på till synes ändlösa och ofta amatörmässiga diskussioner kring skogsbruk.

Anders Brännström
Förtroendevald i Uppsala pastorat och i Uppsala stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Peter Nilsson
Brännström har helt rätt i att skogsbruk inte tillhör Svenska kyrkans kärnverksamhet. Inte på något sätt. Möjligen kan sägas att skogsbruk tillhör förtroendevaldas kärnverksamhet men då talar vi om två olika världar. Inget säger att svk ska vara Sveriges femte största skogsägare. I synnerhet inte om man följer de nu allt kraftigare signalerna som vill begränsa den nödvändiga skogsvård som ett sådant innehav kräver. Begränsningar som både kommer att skada skogen i sig och svk ekonomiskt om de genomförs. Svk bör därför överväga att snarast överlåta sitt skogsinnehav till aktörer som är beredda att fullt ut ta ansvar för det.
Brita Maria Gustafsdotter Nordström
”Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse”. Detta återfinns i Kyroordningens Elfte