Det saknas en vision för Svenska kyrkan i utlandet

Leif Söderberg   Nacka och Los Cristianos Teneriffa  

Representanter i kyrkans styrande organen bör lyssna till de goda samtal som förs inom vår kyrka ute i världen

Jag lyssnade i dag på reprisen av "Människor och tro" från den 17 juni.  Ärkebiskop Antje Jackelén intervjuades bland annat om hur hon ser på Svenska kyrkans roll i samhället. Jag vill inte säga att jag blev förvånad över att hon inte nämnde Svenska kyrkan i utlandet. 

Vem behöver Svenska kyrkan idag? Teologen Joel Halldorf och kulturskribenten Sofia Lilly Jönsson samtalade i detta ämne. Inte heller de nämnde Svenska kyrkan i utlandet. 

För mig är det tydligt att Svenska kyrkan i dag, inklusive ärkebiskopen, saknar en verklighetsförankrad vision för kyrkans roll i framtiden. Mycket beror på att man inte ser att man måste bort från "kyrkans språkbruk" när man formulerar mål och visioner. Religionens stora betydelse får man på köpet bara man kan locka tillbaka människorna till församlingarna/ kyrkorna och deras arbete. Man måste ta till sig verkligheten!  

Vi i utlandskyrkan saknar verkligen en förankrad framtidsvision inom Svenska kyrkan för vår verksamhet. Jag bor cirka 6 månader om året på Teneriffa. Jag är verksam i kyrkorådet i Svenska kyrkan på Teneriffa. Vi är minst sagt oroliga!  

Vi kan inte se att Svenska kyrkan ser en roll för utlandskyrkan i framtiden. Vi i utlandsförsamlingarna runt om i världen känner det som om vi pratar för döva öron när vi försöker nå fram med vårt budskap till de styrande i Svenska kyrkan.  

Vi kan alla se den verklighet som vi lever i som skiljer sig radikalt mot församlingarna i Sverige. Vi har mycket välbesökta kyrkolokaler och även gudstjänsterna är välbesökta. Vi kan utan skryt påstå att vi är duktiga på att locka nya människor till kyrkan även de som aldrig besöker i en kyrka i Sverige. Och medlemsavgifter betalar de också till den lokala kyrkan även om de inte är medlemmar i kyrkan i Sverige.  

Den andra delen av vår verksamhet där vi skiljer oss mot de nationella församlingarna är den diakonala verksamheten som i våra församlingar är en stor del av verksamheten. Vi får ofta höra från våra besökare/medlemmar hur viktiga vi är för människors trygghet.  Varför är det ingen i de ledande delarna av Svenska kyrkan som frågar sig vad det är utlandskyrkan gör som gör att de samlar så mycket folk kring kyrkans verksamhet?  

Utlandskyrkans cirka 40 församlingar runt om i världen har drygt  613 000 besökare varje år. Omkring 1 500 personer är engagerade i verksamheten. Cirka 5 600 välbesökta gudstjänster firas varje år. Den diakonala verksamheten är en stor och viktig del, drygt 4 700 själavårdande  samtal genomförs varje år.  Omkring 250 dop genomförs, och drygt 600 par gifter sig eller får sitt äktenskap välsignat  varje år.  

Svenska församlingar utomlands får bara delvis stöd genom kyrkoavgiften. I genomsnitt  måste varje utlandsförsamling själva samla in ungefär hälften av vad de behöver för sin  verksamhet. Det gör de genom basarer, konserter och genom att besökare ger gåvor eller är  medlemmar lokalt.  

Svenska kyrkans totala intäkter för den nationella nivån 2019 uppgick till 3,3 miljarder  kronor, varav 663 miljoner via medlemsavgifter. 

Kyrkans balansräkningen omsluter cirka 16 miljarder kronor. Det redovisade värdet på de  samlade tillgångarna är ca 30 miljarder kronor.  

80 miljoner per år går till utlandskyrkans verksamhet. En bråkdel av Svenska kyrkans intäkter. Främst handlar det om hyror för tjänstebostad till utsänd  personal, försäkringskostnader, kostnader för kyrklig verksam samt administrativa kostnader och fastighetskostnader/drift. Proportionerna mellan bidragen till utlandskyrkan och kyrkans  totala ekonomin är svåra att förstå. Framför allt mot bakgrund av att utlandskyrkans livskraftiga verksamhet är mycket efterfrågad.  

Medlemsavgifter och kollekter och intäkter vid basarer med mera, samt insamlingar i de lokala  utlandsförsamlingarna utgör en summa i samma storlek som anslagen från SKUT. De går  främst till verksamheten på plats, exempelvis barnverksamhet, konfirmandundervisning,  fängelse- och sjukhusbesök (diakoniverksamhet) samt lokala lönekostnader och  fastighetskostnader. Församlingarna har inga riktade bidrag för diakoniverksamheten.  Majoriteten av utlandsförsamlingarna har stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop.  Hur ser framtiden ut för utlandskyrkans ekonomi?  

På hemsidan säger Svenska kyrkan att man idag har mindre resurser på grund av färre medlemmar. Därför finns en risk att finansieringen från medlemsavgifter från Sverige kommer att minska. Utlandskyrkans församlingar, precis som församlingarna i Sverige, måste därför anpassa sig till nya ekonomiska förutsättningar?

Utlandsförsamlingarna antyder man ska vara självförsörjande inom en snar framtid. Något som innebär att utlandsförsamlingarna kommer att läggas ner! (Gå i konkurs). Vi är  helt beroende av Svenska Kyrkans årliga bidrag!  Om man med självförsörjande menar att de lokala församlingarna skall stå för den totala lönekostnaden för kyrkoherde, kantor och diakon, då är katastrofen fullkomlig!

Är det det man vill?

Det pågår just nu ett antal utredningar kring utlandskyrkan. Låt oss hoppas på att de leder fram till en vision för utlandskyrkan baserad på den verklighet vi där ute lever i. Där människors trygghet och önskan att kunna medverka i församlingens verksamhet är bärande.  Gudstjänsten är bara en liten del av detta, om än en viktig del. Här ligger knuten för en hållbar och viktig vision för kyrkan.  

"Lyssna Gud" hör jag ofta när jag besöker mässan. Mitt budskap är lyssna ni alla kyrkans representanter i de styrande organen till de goda samtalen som förs inom vår kyrka ute i världen, ni har mycket att lära av dessa goda samtal som söker era öron.  

Leif Söderberg  
Nacka och Los Cristianos Teneriffa  

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.