Debatt

Domkapitlet rättsosäkert

”Jag har blivit sexuellt utnyttjad av NN från det jag var 16 år ochungdomsledare i XX församling. Det var antagligen när jag var omkring22 år som jag lyckades bryta mig ur det kroppsliga utnyttjandet.”

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Så börjar ett brev skrivet av en ung kvinna i en anmälan till Stockholms stifts domkapitel. Prästen hon anmäler var hennes ungdomspräst i församlingen och hon träffade honom redan som konfirmand.I anmälan framkommer åtskilliga exempel på sexuellt utnyttjande. Det rör sig om oralsex, smeksex, försök till analsex, halvt genomförda samlag, smekningar överallt och kyssar.Prästen förnekar att han skulle ha sexuellt utnyttjat henne men erkänner att det har hänt att han och den unga kvinnan ”passerat gränsen till det sexuella” och i domkapitlets material framkommer flera exempel på detta.
Kvinnan är ung och i en beroendesituation till prästen som hon ser upp till och får stöd av i en besvärlig livssituation. Prästen och hans fru agerar som ett slags stödfamilj åt henne när hon drabbas av svår anorexi.Det som av prästen beskrivs som en frivillig innerlig vänskapsrelation uppfattas av den unga kvinnan som övergrepp och utnyttjande.Domkapitlet konstaterar att ord står mot ord. Ändå väljer man att lita på prästen utan att på något sätt kunna bevisa att hans version är mer sann än kvinnans. Det är upprörande. I stället för att leka pseudo-domstol borde domkapitlet överlämna ärendet för regelrätt juridisk prövning för att klargöra om det i lagens mening är ett sexuellt utnyttjande eller inte. Domkapitelsprövningen blir en juridisk gråzon vilket gör processen rättsosäker för alla parter – både för den anklagade och för den som anmält.
21 april att ge prästen tre års prövotid. Det är en allvarlig markering men likväl får han fortsätta arbeta som präst vilket upprört många. Förtroendet för kyrkans barn- och ungdomsarbete är i gungning.Oavsett om prästen begått brott eller inte bör kyrkan ställa sig frågan om han är lämplig som präst. Utifrån det material som vi tagit del av kan vi inte annat än häpna över att majoriteten inklusive biskopen i Stockholms domkapitel anser att han är lämplig att fortsätta som präst.
att notera att de förtroendevalda lekmännen i domkapitlet (socialdemokraten, moderaten och folkpartisten) anser att prästen ska förlora sin rätt att utöva ämbetet. Medan biskop, domprost och prästrepresentanter låter den anklagade prästen vara kvar i församlingstjänst. Vi kan inte komma ifrån känslan av osund kåranda, något biskop Caroline Krook för övrigt medgav i en radiodebatt nyligen.Domkapitlet konstaterar att det ”inte kan godtas att en ungdomspräst har sexuella kontakter med en ungdomsledare som prästen samarbetar med”. Dess­utom slår man fast att den sexuella relationen är av sådan art att den ”inte varit acceptabel som livsstil för en präst”.
denne man återgå till samma församlingstjänst som tidigare. Det är obegripligt. Enligt Svenska kyrkans riktlinjer för hantering av sexuella övergrepp som begåtts av kyrklig personal står det tydligt att den här typen av känsliga ärenden ska skickas vidare till polisen för rättslig prövning. Riktlinjerna antogs av kyrkomötet år 1998, men i dag elva år senare, dömer kyrkan fortfarande i misstänkta sexualbrottsfall utan kompetens eller rättssäker prövning.Det skadar förtroendet för kyrkan.
anordnade en Tankemässa i Sofia kyrka på temat ”Bryt tystnaden – våga se” utifrån det som hänt i Stockholms stift. Mängder med människor kom och delade tankar, erfarenheter, bröd och vin. Utifrån mässan formulerades ett upprop som nu dagligen får namnunderskrifter (www.seglorasmedja.se). Vi kommer att lämna över detta upprop till kyrkans högsta beslutsfattare, det vill säga kyrkostyrelsen, inför dess sammanträde i juni.Det är hög tid för självrannsakan och att Svenska kyrkan tydligt tar avstånd från alla former av sexuella övergrepp.
Seglora smedja

,