En biskopsavtar är bara början - våga pröva själv!

Mediestorm är för mycket sagt. Men reaktionerna har varit otaliga efter lanseringen av en AI-robot och chat kopplad till mitt namn och den internationella Bishop Talks, som på många språk också använder sig av mina inscannade böcker, artiklar, radioprogram och predikningar.

Privat har jag också fått många återkopplingar. Glada tillrop, kritiska frågor och förstås kyrkligt sursnipiga kommentarer. Som frågan om Koskinen nu tänker lösa prästbristen med prästerliga avatarer. Precis tvärtom svarar jag då, jag vill gärna förvärra den! Nämligen genom att erbjuda dagens kollegor än fler möten med människor i kyrkans utkanter.

Vår kyrka har redan nu alldeles för få förkunnare och samtalspartners ute i samhället bland den majoritet av befolkningen som sällan eller aldrig möter kyrkan, dess budskap eller verksamhet. Det är främst dessa jag vänder mig till med den nya teknikens hjälp. Redan mitt valspråk som biskop skvallrade om den inriktningen: ”I världen – inte av världen”. Som gammal arbetslivspräst var det naturligt att bygga vidare på mina erfarenheter från möten med anställda i företag och organisationer, men också som tidigare fjällpräst, sjömans- och skärgårdspräst, verksamheter där man möter så många fler andligt och existentiellt intresserade än de reguljära kyrkobesökarna.

Vårt lutherska arv förpliktar. Utan alla jämförelser i övrigt vill jag påminna om hemligheten med Luthers och reformationens framgångar. Luthers tanke var som känt inte att skapa en ny kyrka, utan reformera den gamla. Hans ”Ecclesia semper reformanda est” inspirerade också till mitt eget biskopsbrev, ”Reformationen går vidare”. Där pekar jag på tre avgörande framgångsfaktorer. 1) den nya tekniken, i hans fall boktryckarkonsten som gav honom unika möjligheter att till en större krets sprida sitt budskap. 2) Användningen av ett språk som folk kunde förstå och ta till sig. Kyrkolatinet var obegripligt för de flesta i hans samtid. Och 3), kanske det viktigaste på lite sikt. Människor gjordes delaktiga på ett helt nytt sätt. Församlingens psalmsång var en viktig början, plats för egna böner, mer dialog. Kort sagt ett myndiggörande av människor som gjorde dem till subjekt, snarare än mer eller mindre passiva mottagare av ett färdigt budskap.

AI kan med visst fog jämföras med 1400-talets boktryckarkonst. Många fler kan bli delaktiga av vad som skrivs och tänks. Språket på nätet är i hög grad användarnas eget, och fungerar därför kommunikativt, också för dem som sällan läser böcker. På nätet tillåts alla att uttrycka sig, ställa frågor och själv bidra med nya synpunkter. Kort sagt den myndiga människans medium.

Jag skall inte här gå in på alla de problem och komplikationer detta också naturligtvis medför; det vet vi redan mycket om.

En chat och en biskops-avatar är dock bara början för många fler möjligheter. Redan i augusti testkör vi kursen ”Ett rikare liv” med hjälp av den nya tekniken. Till hösten planeras fördjupade interaktiva kurser baserade på frågor och svar, t ex ”Konfa för okonfirmerade” och ”Söndagsskola för vuxna”. En majoritet av den första målgruppen 16 – 29 år är inte konfirmerad och har bara skolans (rudimentära) kunskaper om kristendom, men ingen i kristendomens insida. Självklart skall en sådan kurs täcka kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete, men med en delvis annan pedagogik. De som sedan också vill konfirmeras hänvisas i första hand till sina hemförsamlingar för själva konfirmationen; för odöpta naturligtvis föregånget av dop. Även en högaktuell serie ”Fredssamtal mellan Moses, Muhammed och Jesus” är i planeringsstadiet.

Jag skulle önska att man innan bestämda avvisanden och kritik åtminstone själv prövar hur det fungerar. Våga vara nyluthersk och gå gärna in på hemsidan www.lennartk.se och ställ någon enklare, och gärna någon riktigt knepig fråga av andlig, existentiell eller etisk art.

Lennart Koskinen
biskop emeritus