Debatt

En kyrka för och med alla - tillgänglighet och delaktighet

Som kyrka behöver vi arbeta med oss själva, med varandra för att vara en tillgänglig kyrka där var och en av våra medlemmar kan bli delaktig. Det anser stiftsadjunkt Gunnel Kjellermo.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Utifrån rubriken vill jag ta upp en händelse söndagen den 29 januari i år i Högalids kyrka i Stockholm. Efter en mässa i mångfaldens tecken skulle det på eftermiddagen vara en föreställning med skådespelaren Per Ragnar ”Luther död eller levande”. I föreställningen läggs det fram att alla människor är lika värda utifrån den gyllene regeln ”Behandla andra som du vill bli behandlad själv”.

Arrangemanget skulle teckenspråkstolkas. Skådespelaren hade innan ställt sig negativ till detta. Teckenspråkstolkarna skulle inte kunna hålla den språkliga nivå hans framställning låg på (den intellektuella och kognitiva nivån finns inte i teckenspråket) och de skulle störa hans sceniska framträdande. Församlingen hade stått fast vid att teckenspråkstolkar skulle vara närvarande. Men efter att Per Ragnar vidhållit sina argument på ett ”tydligt” sätt upplevde sig tolkarna tvungna att lämna kyrkan.

Det är lätt att säga ”Gör inte skillnad på människor” men att i praktiken leva efter detta är betydligt svårare. Som kyrka behöver vi arbeta med oss själva, med varandra för att vara en tillgänglig kyrka där var och en av våra medlemmar kan bli delaktig. Med delaktighet menar vi : förstå, delta och påverka.

I Stockholms stift har vi ett projekt som arbetar med denna kyrkosyn. I projektet arbetar vi tillsammans med fem församlingar med dessa frågor som ska utmynna i en handlingsplan utifrån en teologisk grund. Handlingsplanen ska stödja alla stiftets församlingar i processen att vara en Kyrka för och med alla. Detta med stöd av biskop Evas valspråk ”Gör inte skillnad på människor”.

Gunnel Kjellermo
Stiftsadjunkt, ansvarig för teckenspråksarbetet
Stockholms stift

,