Finns viljan, finns möjligheterna

Kyrkovalet, som blev ett skogsval, är avslutat. Det blev en stor framgång för de nomineringsgrupper som stöttar Göran Enanders skogsutredning. De gröna mer än dubblerade sina mandat och Himmel och jord lyckades med bedriften att på sin huvudfråga Skogen erövra mandat i alla de stift de ställt upp och klarar därmed spärren på 2 procent. Samtidigt har grupperingar med mer ambivalent uppfattning i skogsfrågan backat eller behållit status quo. 

Centerpartiet som varit styrande i den hittillsvarande skogspolitiken har tappat 7 av sina 30 mandat! Nästan 25%. Detta är klara besked om hur kyrkans medlemmar ser på skogen. Det vore katastrofalt om inte kyrkomöte och kyrkostyrelse låter detta budskap omsättas i praktiken! Det förslag till beslut som kyrkostyrelsen lagt fram till kyrkomötet andas vankelmod och beslutsvånda och är en halvmessyr som riskerar att splittra mer än ena. 

Det negativt laddade ordet centralstyrning ställs mot det positivt laddade ordet decentralisering. Inga klara och mätbara mål och ingen egen central kompetens för att styra upp och genomföra förändringar. Men hur skall en uttalad önskan om ett mer naturanpassat skogsbruk kunna komma till stånd om inga resurser avsätts för genomförande och styrning? Att olika delar av landet har olika förutsättningar är inget okänt faktum för den som har skogen som arbetsfält. Och visa mig det skogsföretag som, trots eftersträvad decentralisering, inte har en centralt baserad lednings- och styrfunktion redo att styra och hjälpa geografiskt skilda områden att genomföra och följa upp den egna policyn. Kyrkan behöver en sådan!

Finns den personal som vill och kan genomföra en förändring enligt Enander i organisationen? Ja! Det kan finns det personer som inte passar in, men man skall inte ta alltför hårt fasta på uttalanden från den inflammerade debatt som underblåsts av intressen utanför kyrkan. Min egen reflektion: Om jag i yrkesverksam ålder fick möjligheten att söka en anställning där den Enanderska skogsutredningen skulle vara riktmärke för skogsskötseln så skulle jag utan tvekan ta den möjligheten. Jag är inte unik på den punkten.

I skogssverige är det gott om skogsutbildade som finner kostymen tämligen trång i skogsbrukets mainstream. Ett skogsbruk i större samklang med naturen skulle för många kännas förlösande. Vi har nu två skogsutredningar på bordet. Den av staten beställda (utredare Göran Örlander) och som bland annat Centerpartiet av strategiska skäl ville invänta, med krav på mindre hänsyn och mer produktion, och den av kyrkomötet beställda (Göran Enander) med förslag på mer hänsyn och marginellt mindre produktion.

Den statliga utredaren tar skogen i upptuktelse och säger; du producerar för lite! Du är ett evolutionärt misslyckande! Vi måste hjälpa dig. Vi minskar hänsynen, öppnar för mer främmande trädslag och ökar gödslingen. Kyrkans utredare säger till Skogen: Förlåt oss! Vi har nyttjad Dig för hårt! Din komplexitet överstiger fattningsförmågan hos våra fyrkantiga intellekt. Vi vill nyttja dina naturgivna gåvor men också ta större hänsyn till din/vår gemensamma framtid. Vi implementerar och bejakar andlig hållbarhet

En sådan tur, eller framsynthet, att Svenska kyrkan utförde en egen utredning! 

Denna månad samlas det kyrkomöte vars mandat går ut vid årsskiftet. Beslut fattas, efter utskottsarbete, i slutet av oktober. Kyrkostyrelsens förslag till beslut för årets kyrkomöte är ett vällovligt försök att jämka samman olika nomineringsgruppers ståndpunkter. 

Men, det finns grundad anledning att tro att starka utomstående intressen har påverkat detta förslag. Personer i ledarpositioner i egendomsnämnderna har också kraftfullt agerat för att skjuta Enanders utredning i sank och det är sannolikt att kyrkostyrelsens förslag till beslut påverkats av tendentiöst vinklad information om skogsutredningens konsekvenser.

Vi har nu ett nytt kyrkoval i ryggen med ett klart budskap från förväntansfyllda kyrkomedlemmar. Att driva liggande förslag till slutligt beslut är formellt legitimt men vore ett svek mot det nyvalda kyrkomötet och framtiden. Jag är för dåligt insatt i de alternativ som nu finns till hands och deras formella legitimitet. MEN! Finns viljan så finns lösningarna. Huvudsaken är att skogsutredningens förslag antingen antas av kyrkostyrelsen i november eller att kyrkostyrelsen överlåter till kommande kyrkomöte/kyrkostyrelse att ta beslut. 

Till sist: Det tycks finna behov av ökad insikt och kunskap om begreppet andlig hållbarhet. Förhoppningsvis kan biskop Andreas Holmberg ta sig an den uppgiften.

Per Skoog, förtroendevald pensionerad skogsmästare och skogsägare