Anställningar

Flytta inte ansvaret från församling till stift

Bo Herou, Onslunda
Arkivbild. Foto: Marcus Gustafsson

Argumenten är inte övertygande för att flytta arbetsgivaransvaret från församling till stift, anser debattör Bo Herou.

”Allt var inte bättre förr men det är sämre nu”.

Det är det talesätt som slår mig när jag försöker följa inläggen i debatten om hur de vigda i Svenska kyrkan ska organiseras arbetsrättsligt.

Som bekant har det framförts att de vigda arbetsrättsligt ska vara anställda och då också lyda under stiftet. Arbetsgivaransvaret skulle därmed flyttas från församlingen till stiftet.

Argumenten för denna förändring tycks huvudsakligen vara att Svenska kyrkan, som samfund, därigenom skulle kunna undgå de uppslitande och dyra utköpssituationer som ibland sker. Genom förändringen skulle exempelvis omplaceringar och ändrade arbetsuppgifter kunna göras på ett smidigt sätt. Ibland framskymtar också att behandlingen av de vigda skulle ske på ett mer kompetent sätt.

Min fundering är då om det är utköp och brister i arbetsledning/arbetsutföring som är det stora problemet?

Man skulle med andra ord gå tillbaka till vad som gällde före relationsändringen stat–kyrka.

Min fundering är då om det är utköp och brister i arbetsledning/arbetsutföring som är det stora problemet?

Min uppfattning är att utköp och konflikter mellan vigda och församlingsledning inte är mer frekventa i Svenska kyrkan än i exempelvis näringslivet eller statlig eller kommunal förvaltning. Den mediala uppmärksamheten och hanteringen är dock desto mer intensiv.

Enligt min uppfattning är argumenten inte övertygande att flytta arbetsgivaransvaret från församling till stift. Fastmer ser jag det som ett tecken på den långsamma pågående förvandlingen av Svenska kyrkan till en tjänstemannaorganisation. En kyrka där lekmän och förtroendevalda skall rätta in sig i ledet och möjligtvis få ansvaret för den del av ekonomi som rör barn- och konfirmandverksamhet. Samt naturligtvis underhåll av kyrkor och kyrkogårdar.

Är inte detta helt fel väg att gå? Vore det inte mer givande att lägga tid på hur att utbilda och informera lekmän och förtroendevalda för att få dem att ta än större ansvar i församlingen?

Bo Herou
Onslunda på Österlen

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Mer inom samma ämne