Framtidssäkra församlingspedagogerna

Att barnen är vår framtid brukar vi alltid vara rörande överens om.

I ungdomsverksamheten kan ungdomarna helt utifrån egna behov skapa sin relation till kyrkan och Gud. Vi har dessutom förmånen att möta ungdomar som konfirmander där de aktivt söker svar och fler frågor om Gud, jag och världen.

Detta gör församlingspedagogyrket bärande och essentiellt för kyrkan.

År 2013 gjordes det en stor reform gällande församlingspedagogutbildningen. Utbildningen som tidigare låg på folkhögskola flyttades nu till universitet och Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut SKUI. Det infördes också krav på att man som grundutbildning skulle ha högskola. Tidigare hade det funnits många olika möjligheter till grundutbildningar, både genom högskola som till exempel  lärare och genom folkhögskola som fritidsledare.

Denna möjlighet att ha grundutbildning på folkhögskola togs bort.

Efter en tid justerade man detta och tillät folkhögskola som grundutbildning dock kompletterat med pedagogiska högskolepoäng.

Det man också ändrade vid reformen var antagningsprocessen. Tidigare när utbildningen låg på folkhögskola föregicks antagningen av en bedömning. Det säkerställdes att man hade tillräckligt med kyrklig erfarenhet, hade en trosförankring som var mogen uppgiften som församlingspedagog och hade en insikt i och lämplighet för vad yrket och uppdraget innebar.

Numera behöver man endast uppfyllt krav om grundutbildning, 8 veckors praktik samt fullgjort en utbildning på 10 dagar. 

Att dessa två saker förändrats anser jag väldigt olyckligt.

En hel del unga människor vi möter i kyrkan, i ungdomsverksamheten, bland konfirmander och unga ledare, kan vi se stor potential i och många får upp ögonen för ett jobb i kyrkan genom vår verksamhet. Vi vet också att arbetet med ungdomar och konfirmander är ett hantverk med oss själva som främsta verktyg. Alltså är personlig lämplighet en av de viktigaste förutsättningarna för att bli en bra församlingspedagog. Tidigare kunde man bli detta både genom folkhögskola och genom högskola. Den fanns en bred möjlighet att hitta sin egen väg till yrket. Vi vet om att högskoleutbildningar inte är det bästa sättet för alla. Kyrkan ska inte känna sig tvungen att följa den akademiseringstrend som drabbat så många andra utbildningar.

Antagningsprocessen har också just nu stora brister.

Det ställs inte längre krav på kyrklig förankring. Det behövs ingen långvarig församlingstillhörighet, ingen församlingsreferens, ingen lämplighetsbedömning – alla tre viktiga aspekter för att säkerställa att församlingspedagoger ute i våra församlingar kan möta ungdomars nyfikenhet på kristen tro och gör det med en stabil, egen bas i församling och tro.

Med anledning av den situation vi är i nu ligger det en motion på kyrkomötets bord, 2023:34.

Denna motion föreslår att man vidtar åtgärder för att utveckla en relevant antagningsprocess, att man säkrar yrket genom titelskydd samt att man tittar på möjligheten att inte kräva högskola som grundutbildning.

Det är en nödvändighet att vi vidtar dessa åtgärder. Detta för att säkra att folk även i framtiden väljer församlingspedagogyrket för att de vill, kan och brinner för att dela tro och liv med barn och ungdomar.

Det beredande utskottet har föreslagit bifall på antagningsprocess och titelskydd. Vad gäller grundutbildning anser utskottet att möjligheterna idag är tillräckliga.

Det fanns även utskottsledamöter som utan motivering reserverade sig och ville ha hela motionen avslagen. Detta visar på hur viktigt det är att fortsätta peka på betydelsen av församlingspedagogens roll. Inför denna motion har jag som motionär fört många samtal med både stiftspedagoger och Församlingspedagogernas yrkesföreningen.

Jag är väldigt glad över utskottets bifall av de två första att-satserna.  Dock hoppas jag att jag lyckats belysa vikten av att bifalla motionen i sin helhet, både för reservanterna och för kyrkomötet.

Linda Sjöö,
församlingspedagog och kyrkomötesledamot för ViSK