Ge oss evangelium och inte lag och krav i gudstjänsten

Det händer gång på gång att jag får vara med vid gudstjänster, där man börjar med att tala om dagens ämne. Om jag ser i äldre psalmböcker saknas dagens ämne. Såvitt jag kan förstå kom de med först i 1937 års evangeliebok. I den danska, tyska och engelska evangelieboken finns de inte.

Vad är det som händer, när gudstjänsten utgår ifrån dagens ämne? Det är att ett begrepp eller ord blir huvudsaken, till exempel kampen mot ondskan eller samhällsansvar. Men huvudsaken i söndagens gudstjänst är inte att ett begrepp blir belyst utan att den levande Herren förkunnas. Det som han har på hjärtat i dagens evangelium skall bäras fram. Det är alltid relevant, eftersom han vet mer om oss än vi själva.

Varför kom då ämnena in i 1937 års evangeliebok? Det är en efterklang av den liberalteologi, som dominerade vid universiteten före 1914. Det finns en utmärkt bok av Bengt Hägglund, Tro och verklighet, där man kan lära sig mer av detta. Bengt Hägglund beskriver liberalteologin som en idealism. Med det avser han inte osjälviskhet utan en livshållning, där ideerna styr. Ideerna tar gestalt i begrepp, till exempel kärlek, rättfärdighet, rättvisa, jämlikhet. När denna idealism dominerar kyrkolivet, kommer kyrkan att bli en ”idéstyrd rörelse” istället för att vara en gemenskap kring den levande Herren. En gemenskap med en levande person ger kraft och förvandlar. Ett begrepp är ett krav.

Jag glömmer aldrig, när biskop Per-Olov Ahrén sade: ”Evangelium kräver kvinnliga präster.” Då hade själva ordet evangelium blivit just ett begrepp istället för att vara ett budskap, som bär fram den levande Herren och förmedlar hans kraft. Själva ordet evangelium hade blivit lag och krav.

Mina frikyrkliga vänner säger: ”Det måste komma till ett personligt möte med Jesus.” De har rätt. Om jag får tillägga något, så är det: ”Det måste komma till ett personligt möte med Jesus – genom Ordet och sakramenten.” Det är där tron skapas och livet förvandlas.

Det finns något bättre än dagens ämne. Det är dagens evangelium. De evangelieläsningar som vi har i första årgången är i huvudsak gemensamma för hela den västerländska kristenheten och alla de kyrkor över hela jorden, som vuxit fram genom mission från Europa. De utgör en samlad skatt av andlig erfarenhet, av personliga möten med Jesus. Den andra och tredje årgångens läsningar anknyter – där urvalet lyckats – till första årgångens läsningar.

Biskop Biörn Fjärstedt säger: ”Vi måste komma tillbaka till själva evangeliet.” Om detta handlar hans två senaste böcker, Spåren efter Jesus och Människor, platser och en doft av jord. Med evangeliet menar han inte ett ideal eller begrepp utan det konkreta vittnesbördet om Jesus, så som det finns i Nya testamentet och såsom det möter oss i – dagens evangelium.

Christian Braw

präst