Guds mekanik tillåter kreativa nattvardslösningar

Göran Wiking teologie doktor, präst i Lannaskede, tidigare utsänd av Svenska kyrkan till Indien, Kina, Singapore och Malaysia

Ett riskorn blev Kristi kropp i missionsberättelsen. Foto: Henrik Montgomery/TT

I Svenska kyrkan syns en tilltagande närsynthet i frågor som den om nattvardselementens autenticitet. Kan det bero på att vår internationella exponering alltmer handlar om England?

Changi prison, Singapore, 1942. Japan har invaderat och gjort en grov sortering bland alla västerlänningar som internerats.

Kristna missionärer, oaktat samfundstillhörighet, har hamnat i samma stora cell. Efter en tid har längtan att tillsammans fira nattvard växt sig större än misstänksamhet och dogmatiska reservationer. Fängelsedieten består av ris och te, och så får sakramentet också utformas. En karmelit, en baptist, en lutheran – och många fler på den tidens färgglada skala av missionsföretag – delar livets enklaste överlevnadsmateria. Ett riskorn var; Kristi kropp för dig utgiven. En liten klunk te ur en gemensam mugg; Kristi blod, för dig utgjutet.

Berättelsen är en klassiker i asiatisk missionshistoria. Helt okunniga om den – ty det är dock vite mannens berättelse – händer det på isolerade öar i den närmast galaktiska indonesiska arkipelagen (13000 bebodda öar) att en pastor, ofta kvinna, celebrerar nattvarden med just te.

Är den muslimska dominansen stark och inkräktande är vin helt ohanterligt, finns inte att tillgå. Kanske kommer en laddning oblater från Jakarta på en båt om två månader, men inte ens i Sveriges lantliga sakristior finns alltid påfyllt, det vet erfarna präster. ”Bröd” på många av dessa öar är sällan bakat på vete, det handlar om mångtusenåriga matkulturer baserade på ett stort antal andra råvaror som vi i Europa sällan ens vet namnet på. Pastorn, prästen använder sitt omdöme och sin teologiska finurlighet för att ordna lämpliga nattvardsgåvor. 

I den ofrånkomliga kontextualiseringen i världens kristna och växande majoritet, kanske på en ö i Indonesien eller i en industristad i Kina, söker man ofta svaret på vad kommunion djupast sett handlar om. Hur översätts ens ordet bröd utan att betydelsen ”människans vanligaste livsmedel” går förlorad och ersätts med ett exotiskt ord för något man faktiskt aldrig ätit? 

Den viktiga lärdomen är att i Guds mekanik fungerar kommunionen också med innovativa lösningar. Krav på precision behövs när vissa pussel ska läggas, medan andra – som den kristna världsvida gemenskapens pussel – aldrig blir mer än idel tafatt början var gång precision blir vägledande.

I Svenska kyrkan syns en tilltagande närsynthet i frågor som den om nattvardselementens autenticitet. Kan det bero på att vår internationella exponering alltmer handlar om England under det att vårt en gång finförgrenade nätverk från Japan till Peru fått förfalla? Anglikanska kyrkan inspirerar och fascinerar, men någon hjälp med våra fallande trender ges knappast.

Göran Wiking,
teologie doktor, präst i Lannaskede, tidigare utsänd av Svenska kyrkan till Indien, Kina, Singapore och Malaysia

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

10 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Anna Lindén
Det är inte svenskkyrklig teologi att man kan fira nattvard utan präst och med vilken mat och dryck som helst. Jag skulle snarare kalla det för en agapemåltid, de fornkristnas variant av dagens kyrkkaffe. Har man som i ett fängelse inte möjlighet att fira nattvard får man göra det bästa av situationen och då är agapemåltiden ett gott alternativ.
BGOL
Man tager vad man haver. Jesus tog det som ofta fanns tillhands - lite bröd och vin - och man kan fundera över vad han sagt om vi råkar sakna "de rätta elementen"....
Anna Lindén
I och för sig betvivlar jag inte att Gud i en extrem situation kan göra ett under och förvandla ris och te till Kristi kropp och blod. Det är dock skillnad på det extrema undantaget och regeln. Vi förfogar inte över nattvarden så att vi självsvåldigt kan byta ut bröd och vin mot något annat. Tilläggas kan att vinet var en nyhet även i Sverige, då de första missionärerna kom hit.
Hugo Vennberg
Frågan är vad han säger om att vi har tillgång till de rätta elementen men att istället för att använda vad vem som helst och hur lätt som helst kan få tag på istället gör avancerade krumbukter för att aktivt avvika från hans exempel. Är det att vara en god lärjunge och följa sin mästares exempel?
Hugo Vennberg
Frågan är vad Jesus säger om att vi har tillgång till de rätta elementen men att istället för att använda vad vem som helst och hur lätt som helst kan få tag på istället gör avancerade krumbukter för att aktivt avvika från hans exempel. Är det att vara en god lärjunge och följa sin mästares exempel?
Student
Men det måste väl ändå ses som ett undantag att den som faktiskt blir sjuk av t.ex. vete får vara med och få ett alternativ? Eller ska den personen vara utanför menar ni?
Per Axéll
Tack Göran Wiking för detta inlägg. Jag som kommer från en frikyrklig tradition brottas med formaliteterna kring nattvarden i vår fina svenskkyrkliga församling. Hur man materia vara heligt? Det är i utdelandet som välsignelse än ligger
Josef Edebol
Chat-GPT, skriv en artikel för alla som är så uppgivna över kompetensnivån i Svenska kyrkans församlingar, att till och med trosföreställningen "det går utmärkt att transubstantiera ris" kommer mera naturligt än tilltron till att våra församlingar har agensen att beställa oblater. Hävda också att den internationella exponering som vår kyrkas blomstring verkar hänga på, relaterar mera till att dricka te med främmande kvinnor på isolerade öar, än organiserat kyrkoliv i ett relevant och utvecklat grannland. Chat-GPT: säg inget mer, jag har dig täckt, kompis. Göran, jag vet inte vilken misskött lantlig sakristia du varit i, men jag förstår din frustration. Omständigheten att tron ibland behöver kontextualiseras är en sak (jag vet att vissa missionssammanhang har översatt t.ex. "vår dagliga gröt, giv oss idag"), men det ger ingen människa rätten att påstå att en kopp te är Kristi Blod. En längtan eller åstundan av sakramentet, rätt förvaltat, är långt mera värd än detta stolta antagandet av att "i Guds mekanik fungerar kommunionen också med innovativa lösningar". Detta är grundläggande.
Anna Lindén
Det finns goda medelvägar, där man respekterar Jesu instiftelseord och vår kyrkas teologi samtidigt som man visar hänsyn till glutenintoleranta, Student. Lösningen är dock inte att vi som svenskkyrkliga övergår till en reformert nattvardslära. Och ja, även materia kan vara helig. Jesus har helgat materien genom att bli människa av kött och blod. Han är inte bara en andevarelse.
Student
Jag har inte påstått att Svenska kyrkan ska gå över till någon annan nattvardslära. Det jag ifrågasätter är hur alla ska kunna delta om man t.ex. inte kan göra undantag vid glutenintolerans.