Hur ska Svenska kyrkans förtroendevalda rustas?

Gunvor Torstensson, Markus Hagberg Södra Kållands pastorat
Svenska kyrkan har hittills lagt utbildningsansvaret för förtroendevalda på nomineringsgrupperna genom att tilldela mandatstöd. Men Svenska kyrkan har inte ens en plan för vad som bör ingå? Fot

Svenska kyrkan har hittills lagt utbildningsansvaret för förtroendevalda på nomineringsgrupperna genom att tilldela mandatstöd. Men Svenska kyrkan har inte ens en plan för vad som bör ingå! Tänker man så, att den som av kyrkofullmäktige blir vald till ledamot eller ordförande i kyrkorådet automatiskt får en speciell förmåga att axla kyrkorådets uppdrag och ansvar?

Både ledare och debattartiklar i Kyrkans Tidning har de senaste veckorna pekat på de förtroendevalda som orsak till problem med styrning och ledning. De förtroendevalda har tagit kommandot; ämbetslinjen i kyrkan har försvagats; många kyrkoherdar känner sig trängda; man är kyrkoherde eller biskop på nåder – har det hetat.

Jonas Eek uppmanar till strid för Svenska kyrkans episkopala ordning och ställer krav på att kyrkoordningen behöver förändras för att värna ämbetslinjen. Diskussioner om prästernas arbetsgivare har förts sedan år 2000. Om kyrkostyrelsen och kyrkomötet tar tag i dessa frågor borde man också inse att Svenska kyrkan har ett stort
ansvar för att rusta förtroendevalda för sitt uppdrag, och att dessa frågor hör ihop.

”Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka”, 369 i Svenska psalmboken. Låt oss föra över bilden med pelarstoder till styrning och ledning på lokalplanet. Två pelare; ämbetslinjen och de demokratiskt valda lekmännen, där kyrkoherden är länken mellan ”pelarna”.

Valvet mellan pelarna är det gemensamma uppdraget som det uttrycks i kyrkoordningens inledningstexts andra kapitel; att människor ska komma till tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Uppdraget vilar på båda pelarna.
Gemensamt uppdrag med olika ansvar. Både ämbetslinjen och de demokratiskt valda måste vara rustade för att veta sina roller och kunna ta sitt ansvar. Så är det inte i Svenska kyrkan!

Svenska kyrkan tar föredömligt ett tydligt ansvar att rusta sina kyrkoherdar för ledningsuppdraget både med utbildning och olika fortbildningar. Ingen blir kyrkoherde utan kyrkoherdeutbildning och behörighetsförklaring från domkapitlet.

Det går inte att misstolka kyrkoordningen att det är kyrkoherden som leder all verksamhet. Ordning och reda. Men här upphör Svenska kyrkans ansvar för styrning och ledning. Hur ska förtroendevalda rustas för sitt uppdrag i ett kyrkoråd? På den frågan finns inget tydligt svar.

Nästa år är det kyrkoval och vid den här tiden om ett år kommer det att pågå ett intensivt
arbete med att hitta ledamöter som kan tillföra olika kompetens i ett kyrkoråd. Det läggs ett enormt ansvar på kyrkorådet inom många områden, till exempel arbetsgivaransvaret, arbetsmiljöansvaret, huvudmannaskapet för begravningsverksamheten, ansvaret för verksamhet, redovisning och ekonomi.

Ansvar kan inte delegeras.
Ytterst är det kyrkorådets ordförande som bär ansvaret. Det ingår inte i kyrkoherdens uppgift att utbilda kyrkorådet om uppdraget, eftersom kyrkoherden själv är ledamot i kyrkorådet.

Det finns ingen motsvarighet till kyrkoherderollen. Att likna kyrkoherden med en vd leder fel. Kyrkorådet är kyrkoherdens arbetsgivare, men kyrkorådets ordförande/kyrkorådet är inte kyrkoherdens chef. Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet genom sitt ämbete, inte som chef för personal.

Samtidigt är kyrkoherden föredragande i de flesta ärenden, den ende i kyrkorådet som har helhetsbilden av allt som sker i pastoratet/församlingen. Kyrkoherden är den som ska vara strategen. Strategier och övergripande mål tillhör kyrkorådets ansvar att besluta, och kyrkoherden behöver kyrkorådets samlade kompetens och erfarenhet för att tilliten dem emellan ska stärkas och beslutet bli väl förankrat. Det är hela kyrkorådet, inklusive kyrkoherden, som ges ansvarsfrihet av kyrkofullmäktige.

Svenska kyrkan har hittills lagt utbildningsansvaret för förtroendevalda på nomineringsgrupperna genom att tilldela mandatstöd. Men Svenska kyrkan har inte ens en plan för vad som bör ingå! Tänker man så att den som av kyrkofullmäktige blir vald till ledamot eller ordförande i kyrkorådet automatiskt får en speciell förmåga att axla kyrkorådets uppdrag och ansvar?

Stiftet tar ansvar för styrning och ledning genom informationskvällar i början av mandatperioden och presidiekonferenser som ordnats under senare år, men det räcker inte. Skao, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, har alltmer tagit på sig rollen att utbilda kyrkoråd om styrning och ledning, men Skao kan självklart inte gå in på det som rör den grundläggande uppgiften.

Hur ska Svenska kyrkans förtroendevalda rustas? Det är den största nöten att knäcka.

Gunvor Torstensson, kyrkorådets ordförande
Markus Hagbergkyrkoherde
Södra Kållands pastorat, Skara stift

Tänker man så att den som av kyrkofullmäktige blir vald till ledamot eller ordförande i kyrkorådet automatiskt får en speciell förmåga att axla kyrkorådets uppdrag och ansvar?

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Lars Strandberg
Detta är en väsentlig artikel
Eva-May Ohlander, kyrkorådets ordförande Uppsala pastorat
Så bra, tack för detta inlägg! Redan för ett år sedan frågade jag Uppsala stift om deras intention i den här frågan. Jag fick ett närapå entusiastiskt gensvar, men inget konkret löfte. Och fortfarande har inget hänt. Det viktiga är, menar jag, är att utbildningen kommer INNAN tillfrågade personer säger ja till att kandidera. Man har rätt att få veta vad man "riskerar" att ta på sig, eller hur? Kyrkan har tillgång till ett studieförbund som kan verkställa, men precis som ni skriver, måste kyrkan /stiften styra vad som ska ingå i en sådan utbildning. Vi "på fältet" hjälper förstås till med råd - om det skulle behövas .......