Det är inte det partipolitiska programmet vi går till val på
I Kyrkans Tidning nummer 5 2021 publicerar opinionschefen Jonas Eek en starkt kritisk artikel mot Alternativ för Sverige innan nomineringsgruppen offentliggjort sitt kyrkopolitiska program. Eek gör misstaget att använda Alternativ för Sveriges partipolitiska program som om det vore identiskt med nomineringsgruppen Alternativ för Sveriges kyrkopolitiska program. Det är det inte. Det är inte på det partipolitiska programmet som Alternativ för Sverige går på val i kyrkovalet. Jonas Eek hade inte tillgång till det kyrkopolitiska manifestet när han levererade sin förhastade kritik under rubriken ”Ett dåligt alternativ för Svenska kyrkan”.
I egenskap av kyrklig nomineringsgrupp publicerar Alternativ för Sverige först nu ett kyrkopolitiskt program efter att ha arbetat en tid med det. Därför är det först nu möjligt för oss att besvara Kyrkans Tidnings kritik.
De politiska partier som deltar i de kyrkliga valen brukar inte uppmärksamma risken för ett otillbörligt ideologiskt inflytande från kristendomsfrämmande ideologiska synpunkter. AFS ser denna risk och har inga problem med att instämma i att det finns anledning till vaksamhet när politiska partier som till exempel S, SD och C uppträder även som nomineringsgrupper i kyrkliga val.
Ett uttryck för denna medvetenhet är att vi även nominerar oberoende kandidater som ej är partimedlemmar på våra listor. Ett exempel är prästen Axel W Karlsson som tidigare varit ledamot av kyrkomötet. Inför att listorna fastställdes, vände vi oss till alla konservativt och nationalistiskt sinnade kristna, vilka gavs möjlighet att anmäla intresse för att kandidera för oss.
Svenska kyrkans dramatiska tillbakagång de senaste decennierna visar att det finns allvarliga brister i kyrkans ledning och den ideologi denna ledning träder fram med. Vi vill se en radikal förändring av kyrkan, tillbaka till en kristen folkkyrka, bort från dagens politiska lobbyorganisation som allt färre svenskar kan identifiera sig med. Vi har flera förslag för att åstadkomma denna förändring. Allt finns att läsa i vårt kyrkopolitiska program.
Det är inte så att AFS enbart ställer upp i kyrkovalet för att få uppmärksamhet inför riksdagsvalet 2022. Visst är det en positiv sidoeffekt att fler får upp ögonen för partiet Alternativ för Sveriges existens, men i kyrkovalet går vi till val med ett genuint och djupt engagemang för kyrkopolitiska frågor. Den som betvivlar detta välkomnas att läsa våra program och bekanta sig med den uppsjö av duktiga kandidater som ställer upp i valet – många med kyrklig bakgrund.
Vi betonar att kyrkan måste vara kristen, men det innebär inte att vi avvisar den traditionella folkkyrkliga inställningen att kyrkan är öppen även för dem som beskriver sig själva som icketroende. Det finns inget motsatsförhållande mellan att värna kyrkans kristna identitet och att tillåta icketroende att delta i det kyrkliga arbetet. Många ser med rätta kyrkan som en viktig del av den svenska nationella identiteten och gemenskapen, eller är engagerade i kyrkans kulturella eller sociala verksamhet.
Jonas Eek föreslår några botemedel som på intet sätt hjälper kyrkan: han vill mobilisera väljare som stöder den nuvarande ledningens ideologi. Dessutom vill han införa indirekta val, av allt att döma för att cementera rådande liberala inriktning.
Vi kan instämma i mycket av den kritik som ofta framförs mot dagens kyrkoval, och föreslår därför flera reformer för att förändra kyrkovalet och öka medlemsinflytandet – bland annat en gemensam och neutral valsedel, som distribueras av kyrkan, där väljaren själv anger kandidat. Det ger möjlighet för enskilda kandidater att ställa upp, utan att vara bundna till en nomineringsgrupp, något som inte finns i dag.
Till skillnad från Eek har vi inte tagit fram förslagen för att motarbeta specifika nomineringsgrupper eller åsikter, utan för att befria Svenska kyrkan. Vi vill befria kyrkan från de partier som allt för länge använt institutionen som en maktapparat (dit hör inte Alternativ för Sverige), och från kyrkans eget etablissemang som gjort den tidigare folkkyrkan till megafon för de senaste politiska trenderna.
Gustav Kasselstrand, partiordförande, kandidat
Mikael Jansson, vice partiordförande, kandidat
Axel W Karlsson, präst, partioberoende kandidat
Louice Hedman, kandidat
Det är inte så att AFS enbart ställer upp i kyrkovalet för att få uppmärksamhet inför riksdagsvalet 2022.
Min första invändning mot att AFS kandiderar i kyrkovalet är principiell. Jag tycker, av flera skäl, att det kan vara problematiskt när sekulära partier också är kyrkliga nomineringsgrupper.
Som svar skriver Gustav Kasselstrand med flera att det är ett misstag att ”använda Alternativ för Sveriges partipolitiska program som om det vore identiskt med nomineringsgruppen Alternativ för Sveriges kyrkopolitiska program”. Men då blir det ganska förvirrande. Varför väljer ett sekulärt parti att kandidera under eget namn om det kyrkopolitiska programmet vore ett helt annat? Ett svar, som debattörerna själva ger, är att man även lanserar oberoende kandidater som inte är partimedlemmar. Dessa kandidater innehållsdeklareras: ”konservativt och nationalistiskt sinnade kristna”.
För mig är detta inte bekymmersfritt. Kyrklig nationalism har historiskt varit problematisk (minst sagt) och är så än i dag på sina håll. Och är inte en poäng i Nya testamentet att relativisera vikten av just nationen som identitetsmarkör och kalla människor in i en annan gemenskap? Dessutom är det högst tveksamt om en kyrklig konservatism i största allmänhet är receptet för en vitalisering av Svenska kyrkan. I USA ser forskarna ett växande antal amerikaner, särskilt de unga, som vänder kyrkan ryggen med anledning av den religiösa högern och kristna nationalismen (KT 17/2021).
Så – jag tycker alltjämt att detta verkar vara ett dåligt alternativ för kyrkan.
Jonas Eek, opinionschef
LÄGG TILL NY KOMMENTAR