Debatt

Kärlek och trohet viktigast – inte sexuell identitet

Äktenskap. När man vidgar äktenskapet att inkludera samkönade par bryter man en lång tradition. Det är provokativt. Men det har kyrkan gjort förr, skriver Johan Unger.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Riksdagen har beslutat att samkönade par får ingå äktenskap från 1 maj. Det utmanar Svenska kyrkan i flera avseenden. Hur ser kyrkan på homosexuell kärlek? Den traditionella synen har varit fördömande i samhället, i vetenskapen och i kyrkan. Homosex har setts som en synd eller en sjukdom. Sen många decennier har det dock funnits en krets av kristna-humanister inom kyrkan som – parallellt med andra humanister – kritiskt har prövat den fördömande attityden. Forskningen om sex har visat att homosex är en liten sexuell variant i naturen. Denna nya kunskap om sex och kravet på rättvisa har gjort att man i humana kretsar övergivit den etablerade negativa synen på homosex.
man inte, lika lite som heterosex. Det är naturen som väljer vår sexuella läggning. När det förhåller sig så, då bör homosexuella få förverkliga sin kärlek lika väl som heterosexuella. Den kristna humanismen – liksom annan humanism – kräver ju att alla ska få förverkliga sig själva. Alla är Guds avbild och har därför samma människovärde och därmed samma rättigheter och skyldigheter. De moraliska krav man kan ställa på samkönade par bör vara samma som för särkönade. Sex hör samman med ömsesidig kärlek. Man får inte skada någon med sin sexualitet. Kyrkan är en lärande gemenskap och hon har lärt sig att efter årtionden av samtal bejaka homosex. Kyrkan bejakar partnerskap.
för förbön för samkönade par. En positiv syn på homosex är inte fråga om en anpassning till en politiskt korrekt opinion. Den är en följd av en kristen-humanistisk människosyn. Omvärderingen var ute långt innan det var politiskt rumsrent. Vi bör argumentera från kristen utgångspunkt. Det är brist på integritet att vissa kyrkliga företrädare resonerar som politiska leverantörer och inte använder teologiska skäl.
att samkönade par ingår äktenskap? Vad är då äktenskapets innebörd? Är det inte en frivillig, monogam och trogen kärleksrelation? Det är det parets offentliga äktenskapslöftena utsäger. Detta inre innehåll konstituerar äktenskapet jämte samhällets yttre bekräftelse. Här finns det två meningar.Den klassiska uppfattningen är att äktenskapet är en relation mellan man och kvinna. Det har alltid tidigare varit ett villkor för giftermål. Men om den frivilliga och trogna kärleken är äktenskapets inre mening, vad har då sexuell identitet för relevans för äktenskapet? Ingen. Samma kriterier bör gälla för homosexuella som för heterosexuella.
äktenskapet att inkludera även samkönade par, då bryter man en lång och väletablerad konvention och tradition. Det är provokativt. Men det har kyrkan gjort förr. Det skedde när man övergav det patriarkaliska äktenskapet för ett jämställt. Då var det också en animerad diskussion. Men vem håller inte nu med om att det var riktigt? Uppbrott är påfrestande, men kyrkans liv är en kombination av att bevara och förnya. Jag hoppas att kyrkomötet bejakar en vidgad äktenskapssyn som inkluderar samkönade par. Det ger den trogna samkönade kärleken ett erkännande, som den aldrig haft. Det är den värd efter årtusenden av diskriminering.
och i öppen folkkyrka med högt i taket, bör båda meningarna tolerera varandra. Ingen präst ska tvingas att viga någon mot sin övertygelse. Det har kyrkan hanterat när det gäller omgifte. Det har gått bra. Det kan kyrkan klara av också när det avser samkönade par.Ska kyrkan behålla eller avstå från vigselrätten? Jag hoppas att kyrkan väljer att behålla vigselrätten av principiella skäl. Då visar kyrkan i rättslig handling att hon erkänner samkönade äktenskap. Men är inte vigselrätten bara en kvarleva från statskyrkosystemet, som kyrkan bör göra sig av med? Nej, det kan jag inte se. När jag växte upp fanns bara en skola, en radio, en tv-kanal, nu finns det många. Den offentliga sektorn har monopol på dessa verksamheter, men den ger nu tillstånd till andra att bedriva sådana aktiviteter för valfrihetens skull.
är det rimligt att vigseln – som är en statlig angelägenhet – kan överlåtas till andra lämpliga institutioner. Civilrättslig äktenskapsregistrering är i ett pluralistikt samhälle en tillbakagång till ett monopolpraxis, som är övervunnet. Paren ska få välja själva. Nästan hälften väljer kyrklig vigsel. Det är också ett praktiskt skäl för att bibehålla vigselrätten.
f d domprost

,